Revisorns roll - anmälningsplikt vs tystnadsplikt: ensmåskalig fallstudie bland revisorer i Luleå

Sammanfattning: Revisorn har en stor roll i samhället som granskare av skolor, sjukhus ochföretag. Revisorns uppgift består av att oberoende och självständigtkontrollera att den information som verksamheter lämnar ut stämmer överrensmed det verkliga utfallet. Revisionsbranschen har en stark ställning iSverige då den till stor del verkar i en självreglerande miljö därbranschfolk och andra sakkunniga tolkar lagar och skapar egna regler för praxis.Rubriker såsom "Enronskandalen" i USA och Sveriges motsvarighet"Skandiaskandalen" är något som påverkat branschen och samhällets syn pårevision och på revisors yrke och ansvar. Vi har i Sverige obligatoriskanmälningsplikt sedan år 1999 för alla revisorer. Detta innebär att omrevisorn misstänker att det föreligger någon form av ekonomisk oegentligheteller att ledningen inte sköter sig, måste revisorn anmäla detta. Dennaanmälningsplikt inskränker dock på revisorns tystnadsplikt som innebär attrevisorn inte får föra vidare information om bolaget som kan vara till skadaför verksamheten. I detta fall blir det en form av avvägning mellantystnadsplikt, vilken är lagstadgad och branschpraxis, och anmälningsplikt. Denna avvägning är individuell och för med sig olika konsekvenser, både förrevisorn och samhället beroende på hur denna avvägning görs. Denna avvägningkan vara svår att hantera och vid införandet av anmälningsplikten var 47procent av revisorerna negativt inställda till anmälningsplikten. Nu har detgått tio år sedan införandet och undersökningar och tidigare arbeten visaratt revisorernas inställning fortfarande är negativ. Denna uppsats syftartill att utreda bakomliggande orsaker till detta samt hur avvägningen mellananmälningsplikt och tystnadsplikt görs. Denna studie genomfördes med hjälp av intervjuer med fem olika revisorer föratt få deras syn på anmälningsplikten och dess bakomliggande orsaker tillinställningen. Teorin som ligger till grund för denna studie delas upp i tvådelar, branschnivå och individnivå. På branschnivå ligger fokus påinstitutionell teori för att få förklaring till branschens tröghet attacceptera anmälningsplikten. På individnivå ligger fokus på agentteorin medkoppling till förväntningsteorin för att förklara individens handlande vidavvägningen och anmälningspliktens acceptans. Vår studie visar att det fortfarande råder en delad mening omanmälningsplikten, två av fem intervjuade revisorer är negativt inställdatill anmälningsplikten. Detta beror bland annat på att revisorn anser attanmälningsplikten ligger utanför revisorns kunskapsområde samt att det finnsen risk att revisorn blir stämd. Det finns även indikationer som visar attrevisorn anser att en anmälning inte tas på allvar från Åklagarmyndigheternassida och därmed tar anmälningen endast upp revisorns tid. Vi såg även attrevisorer inte gärna behåller en oärlig kund och därmed besparade mycket tidgenom att avsäga sig uppdraget. Samtidigt identifierar revisorerna fördelarmed anmälningsplikten då denna lag får mer slagkraft i arbetet med att lämnain årsredovisningar i rätt tid samt att det ur rättsäkerhetssynpunkt är enfördel, då det ofta är revisorerna som upptäcker ekonomiska fel.