En idrottsdidaktisk modell - Att arbeta teoretiskt och praktiskt parallellt i idrotssundervisningen –

Sammanfattning: Mitt arbete handlar om idrottsdidaktik och om idrottsdidaktiska modeller för att främja elevers inlärning. Med min erfarenhet som idrottslärare och utvecklingschef inom föreningsidrotten har jag med hjälp av en noggrann litteraturstudie tagit fram en idrottsdidaktisk modell. Modellen utgår ifrån bildningsteoretiska didaktiken (Annerstedt, 1995) och är baserad utifrån ett samhällsperspektiv (Schenker, 2011). Som arbetsmetod, där pedagogiken har integrerats, har jag haft en egen utvecklad arbetsmetod som utgångspunkt. Arbetsmetoden är en modell som består av förklara-visa-instruera-pröva- öva-diskutera. Modellen är sammanställd utifrån den utbildningen som jag har genomgått hos den svenska fotbollsförbundet. Utifrån olika intervjuer med sex olika lärare har tre laborationer genomförts. Två av laborationerna är genomförda på en skola där majoriteten av eleverna inte når upp till fullständiga betyg i slutet av årskurs nio. Den tredje laborationen är gjord på en skola där majoriteten av eleverna uppnår fullständiga betyg i slutet av årskurs nio (AF, 2010). Laborationerna bestod i att arbeta med ett delmoment inom huvudrubriken rörelse och basketboll (Lgr,11), och att dessutom arbeta parallellt med en teoretisk uppgift. Förutom laborationerna har två observationer utförts. Jag har sedan jämfört resultaten mellan laborationerna och mellan skolorna. Resultatet av intervjuerna visar att majoriteten av lärarna inte arbetar tillräckligt konsekvent, efter Lgr11, med teoridelen i ämnet idrott och hälsa. Visa lärare påpekar att det är en generationsfråga medan andra lärare påpekar att ämnet idrott och hälsa är ett praktiskt ämne där eleverna endast är intresserade av att röra på sig. Laborationerna visar att majoriteten av eleverna som deltog i laborationerna lämnade in den skriftliga uppgiften med relevanta svar i förhållande till kunskapskraven i ämnet idrott och hälsa (Lgr,11). Det hittades dessutom tendenser till kunskapsutveckling mellan första och andra lektionstillfället då eleverna visade större förståelse för spelet. Detta uppfattar jag som att eleverna har reflekterat över sitt utförande och utvecklat nya färdigheter samt att undersökningens didaktiska modell visade sig verka produktiv.