Utformning av offentliga platser för social hållbarhet : En del av den sociala handboken för Värmdö Kommun

Sammanfattning: Social hållbarhet innefattar värdegrunder som är viktiga att främja för att möta de sociala utmaningar som samhället står inför. Inom stadsplanering tar arbetet med sådana frågor ofta skepnad som visioner och mål, men vägen från dessa strategiska principer till detaljplan och slutlig projektering är inte lika tydlig. Offentliga platser har en betydande roll i stadsutvecklingsfrågor gällande social hållbarhet, då de utgör rum för möten mellan människor. Den fysiska miljön kan användas för att främja inkludering, trygghet, och andra sociala värden i staden. Det finns olika teorier och perspektiv på vad som gör en offentlig plats framgångsrik, och hur den fysiska utformningen kan skapa förutsättningar för att stärka sociala värden. Bland annat bör en offentlig plats vara mångfaldig och skapa rum för engagemang och aktivitet i syfte att främja delaktighet och gemenskap. Samtidigt bör det formas förutsättningar för välbefinnande och inkludering av alla människor. Det finns teorier om gestaltningsprinciper för hur en offentlig plats kan formas för att främja dessa värden. Man talar bland annat om att skapa aktiva bottenvåningar och erbjuda en variation av aktiviteter. Även utformning av formella och informella sittplatser, samt beaktande av orientering, placering, avstånd och dimensioner kan skapa förutsättningar för olika former av sociala möten. Denna studie genomförs på uppdrag av Värmdö Kommun i syfte att ta fram en handbok för hur offentliga platser kan utformas för att främja social hållbarhet. Förutom en litteraturstudie av relevanta teorier och forskning genomförs denna uppsats med hjälp av en fallstudie. Med fokus på Gustavsberg i Värmdö Kommun har tre olika offentliga platser studerats; Gustavsbergs centrum, Stadsparken, och Gustavsbergs hamn. En platsanalys av områdena har genomförts för att studera attribut i den fysiska utformningen som främjar sociala värden i enlighet med identifierade teorier och forskning. Även en stadsrumsanalys har genomförts i syfte att studera vilka förutsättningar som skapas av stadens struktur. Utformningen av Gustavsbergs centrum karaktäriseras av främjande faktorer för att skapa engagemang och mångfaldighet, som följd av den variation av funktioner som finns. Stadsparken och dess öppna grönyta främjar välbefinnande och den framtida utvecklingen, med större variation av aktiviteter, erbjuder kvalitéer som kan tilltala fler målgrupper och skapa delaktighet och inkludering. Gustavsbergs hamn karaktäriseras av områdets kulturhistoria som bruksort, och utformningen av området präglas av den lokala identiteten. Även välbefinnande främjas genom bland annat offentlig konst, promenadstråk och sittplatser. Åtgärder för att skapa social blandning förespråkas också, genom att en variation av aktiviteter och stadsrum utformas för att tilltala fler målgrupper.