”När jag haft PULS-pass så springer jag till klassrummet och känner att jag är jätteglad” : en kvalitativ studie om skolbarns beskrivningar av självupplevt välbefinnande och fysisk aktivitet i skolmiljö

Sammanfattning: Hälsoutvecklingen bland skolbarn i Sverige vittnar om att psykosomatiska besvär ökar och att barnens självskattade hälsa minskar med stigande ålder. Samtidigt minskar också andelen barn som uppnår tillräckliga nivåer av fysisk aktivitet, medan stillasittande istället ökar. Interventioner för mer fysisk aktivitet i skolan är ett sätt problematiken skulle kunna bemötas med. Fysisk aktivitet fungerar som en skyddsfaktor mot flera livsstilsrelaterade sjukdomar och mer fysisk aktivitet i skolan har bland annat visats leda till förbättrade kognitiva förmågor och ökat välbefinnande. Syftet med studien var att undersöka barns beskrivningar av välbefinnande i relation till deltagande i PULS-projektet på Degebergaskolan, en intervention för mer fysisk aktivitet i skolan. Via fokusgruppsintervjuer med elever som deltog i PULSprojektet erhölls studiens empiri, från vilken vidare induktiv kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultaten från studien påvisade att det viktigaste för erhållandet av subjektivt välbefinnande var att ha roligt och att känna glädje. Vidare visade resultaten att deltagarna erhöll ökat subjektivt välbefinnande från sitt deltagande i PULS-projektet och att utövandet av fysisk aktivitet hade en betydande roll för välbefinnande, både i skolan och på fritiden. Detta är viktiga fynd då hälsointerventioner för mer fysisk aktivitet i skolan medför möjligheter att motverka den negativa hälsoutveckling som förekommer bland skolbarn i Sverige. Djupare förståelse för hur barn själva definierar välbefinnande och vilken inverkan interventioner som PULS-projektet har för deras subjektiva välbefinnande bidrar till att det skapas underlag för att också möta barnens självupplevda behov och därmed utveckla och förbättra utformandet av lika interventioner ytterligare.