Dimensionerande data för nya kundanslutningar och större nybyggnadsområden inom fjärrvärme

Detta är en Master-uppsats från Lunds universitet/Institutionen för Energivetenskaper

Sammanfattning: Idag dimensioneras servisledningar i Malmö/Burlövs fjärrvärmenät baserat på en efterfrågad värmeeffekt från fastighetsägare eller byggföretag som E.ON (fjärrvärmeleverantören) i sin tur möter upp med en passande rördimension. Det finns tecken på att fastigheter inte når upp till den efterfrågade värmeeffekten och att servisledningarna därav är överdimensionerade. Med anledning av detta ämnar detta arbete undersöka hur väl fastigheter inom Malmö/Burlöv-nätet faktiskt är dimensionerade genom att besvara följande frågeställningar: • Vad ligger till grund för dagens dimensionering av nya fjärrvärmeanslutningar? • Hur stämmer den dimensionerade effekten överens med verkligt effektuttag? • Vad är orsaken till en potentiell avvikelse mellan dimensionering och verklighet? • Vilka merkostnader, i form av för höga installationskostnader på primärsidan, kan enöverdimensionering bidra till? För att besvara dessa frågeställningar genomfördes en litteratur- och intervjustudie samt en analys av data på timmedeleffekter för 25 fastigheter i Malmö/Burlöv-nätet samt minutmätvärden för 4 kunder anslutna till E.ON:s digitala effektstyrningssystem. Från intervjuerna framgår det att samtliga VVS-företag använder en dimensionerande vinterutetemperatur (DVUT) på -14 ◦C vid dimensionering och att tidskonstanten inte tas hänsyn till. Denna kan troligen höjas till minst 1-dygns DVUT för Malmö (-10,2 ◦C) och möjligen till 5-dygns DVUT för Malmö (-8,4 ◦C). Den dimensionerande innetemperaturen (DIT) varierar mellan 20-24 ◦C, men är inte något som väljs av VVS-företagen och som dessutom är svår att korrigera eftersom den verkliga inomhustemperaturen också beror på mänskliga beteenden. Det framkommer också att man ofta räknar med säkerhetsmarginaler, men att dessa inte är fördefinierade utan baseras efter erfarenhet. Säkerhetsmarginalerna bidrar troligen till överdimensionering, men är svåra att kartlägga då det sällan sker uppföljningar av effektuttag av fastigheter. Med hjälp av timmedeldata togs effektsignaturer fram för de 25 fastigheterna. Vid extrapolering till -14 ◦C visar de flesta fastigheterna fortfarande tecken på överdimensionering. Dock finns det ett fåtal fastigheter som uppvisar en effekt nära den avtalade redan vid -10,2 ◦ C. Eftersom det finns en risk att effektbehovet överstigs på en högre tidsupplösning, analyserades även styrventilerna för tappvarmvatten hos ett antal kunders fjärrvärmecentraler vars data fanns tillgänglig på minutnivå. Det visar sig att majoriteten av fastigheterna inte heller når upp till den avtalade effekten på minutbasis. Merkostnader beräknades också baserat på en kulvertskostnadskatalog, dels för de enskilda fastigheterna men också på områdesnivå med hjälp av ett fiktivt område. Här visar det sig att merkostnader hade kunnat undvikas för majoriteten av fastigheterna (dock inte alla), samt att det fiktiva området innehar höga merkostnader. Författarna föreslår baserat på resultaten att en mer korrekt DVUT bör användas och att användandet av säkerhetsmarginaler ska minimeras. Det bör även finnas en högre grad av öppenhet och ökad kommunikation mellan de olika aktörerna inblandade vid dimensionering av fjärrvärmebehovet. Detta hade kunnat resultera i ifrågasättande av effektberäkningar och finslipning av dessa för att uppnå en mer korrekt framtida dimensionering.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)