Lindgrens träd : människors relation till träd i Astrid Lindgrens sagor

Sammanfattning: Detta examensarbete undersöker trädens roll i kulturhistorian med utgångspunkt i Astrid Lindgrens böcker. Genom att analysera träden i skönlitteraturen kan landskapsarkitekter få nya perspektiv och nya sätt att knyta an till vårt kulturarv. Lindgren är en författare som många människor i Sverige kommit i kontakt med under sin uppväxt. Detta gör att många människor, däribland landskapsarkitekter, har blivit påverkade av hennes miljöskildringar. Fokuset är att nå ett resultat som kan relateras till en landskapsarkitekts arbete. Landskapsarkitekter är välbekanta med träds olika karaktärer och är tränade till ett tvärvetenskapligt synsätt. Detta bidrar till att detta arbete har en annan utgångspunkt än vad det hade haft om en exempelvis en litteraturvetare hade skrivit det. Arbetets syfte är att analysera och diskutera hur Astrid Lindgren använder träd i sina verk för att skapa eller förstärka en stämning. Målet med denna analys är att ge mer kunskap om trädens roll i kulturhistorian som landskapsarkitekter kan använda sig av i planering eller gestaltning. Undersökningen ska också tydliggöra vilka bilder av träd och människans relation till träd som förmedlas i Lindgrens verk och diskutera hur vi som landskapsarkitekter kan förhålla oss till dessa bilder. Frågeställningarna som arbetet utgår ifrån är: På vilka sätt och i vilka sammanhang skildrar Astrid Lindgren träd i sina skönlitterära verk? Och hur kan landskapsarkitekter förhålla sig till och använda sig av Astrid Lindgren skönlitterära kulturarv i sitt arbete? Under arbetets gång utvecklades en metod för att analysera hur träd skildras i Lindgrens verk. Genom en pilotstudie kom jag fram till fem aspekter som var viktiga att registrera och analysera. Dessa fem aspekter är: karaktär, plats, händelse, förhållande och känsla. För utläsa och tolka förhållandet mellan träd och människa i böckerna användes vokabulären i analysmetoden Experiental landscape analysis, utvecklad Kevin Thwaites och Ian Simkins. Först analyserades 25 av Lindgrens böcker enskilt. Detta gjordes genom att de fem aspekterna registrerades, och sedan undersöktes samband och kopplingar mellan dem. Utifrån ett helhetsperspektiv över alla böckerna och analysen av dessa gick det att utläsa några generella mönster kring hur Lindgren skildrar träd och människors relation till träd i sina böcker. Arbetet avslutas med en diskussion där jag diskuterar hur Lindgrens skildringar av träd förhåller sig till teorier och tankar om träds kulturella värden och hur vi landskapsarkitekter kan inspireras och använda oss av hennes skildringar. I diskussionen diskuteras också vilka anledningar det finns att som landskapsarkitekt förhålla sig kritisk till vissa delar.