"Jag kan inte köra idag. Min dotter är sjuk" En jämförande studie av läsbarhet i två sfi-läromedel

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket

Författare: Anneli L Mattsson; [2010-08-24]

Nyckelord: läsbarhet; sfi-läromedel; röst; kausalitet; layout;

Sammanfattning: Att en lärobokstext som är avsedd för skolan har hög läsbarhet anses nog av många som en självklarhet, speciellt de texter som är ämnade för dem som inte har svenska som modersmål. De måste ju både lära sig det svenska språket och ta till sig informationen i texten! Men är det då självklart att så är fallet? Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra sex texter från två olika sfi-läromedel ur ett läsbarhetsperspektiv. De tre frågor som är avsikten att besvara i denna studie är om texterna har hög grad av läsbarhet enligt aktuell forskning, och om de skiljer sig åt ur ett läsbarhetsperspektiv och i så fall vilka de huvudsakliga dragen är som skiljer dem åt, och till sist vilken roll layouten spelar i fråga om läsbarhet. Med aktuell forskning åsyftas forskning presenterad i denna studie, alltifrån Carl-Hugo Björnsons (1968) beräkning av läsbarhetsindex (LIX) som fortfarande är aktuell, till Anders Björkvalls (2009) presentation av layout. Det material som används är SFI-boken och Mål 2. Faktorer som undersöks i texterna är de lexikaliska och grammatiska textfaktorerna LIX- och OVIX-värde och meningsbyggnad, samt texthelhetsfaktorerna explicit kausalitet, textbindning, röst och layout. Då grad av röst i texterna undersöks, används de engelska termerna activity, orality och connectivity som Monica Reichenberg (2000) tar upp i sin avhandling ”Röst och kausalitet i lärobokstexter”. Resultatet av studien visar att texterna från SFI-boken inte har så hög grad av läsbarhet då det gäller den lexikaliska textfaktorn OVIX-värde, och texthelhetsfaktorerna textbindning och explicit kausalitet. Däremot då det gäller röst och layout är läsbarheten högre. Beträffande texterna från Mål 2 har de hög grad av läsbarhet då det gäller de lexikaliska och grammatiska textfaktorerna, och även texthelhetsfaktorerna explicit kausalitet, textbindning, activity och orality. Då det gäller connectivity och layout blir emellertid läsbarheten lägre. Studien visar även att layouten har betydelse för läsbarheten. Den ger texten struktur, gör den tillgänglig för läsaren och väcker intresse. Studiens omfattning är för liten för att grundligt täcka in alla läsbarhetsfaktorer som är beforskade. Dock bör denna studie ge en inblick i ämnet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)