”Jag vill inte smaka på maten”

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Malmö universitet/Fakulteten för lärande och samhälle (LS)

Sammanfattning: Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vilken kunskap förskollärare har av matneofobi och hur de praktiskt arbetar med att få barnen till att smaka på maten för att utveckla barns smakpreferenser. Även hur pedagogerna bemöter barnen i och utanför måltidsituationer samt på vilket sätt de tolkar läroplanen om hälsa. Det väcktes en tanke till studien när vi tänkte tillbaka utifrån våra erfarenheter från arbetslivet och under den verksamhetsförlagda utbildningen. Där vi har sett mönster att det finns barn som varit skeptiska, i olika grader, mot att provsmaka nya livsmedel. Vi har utfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med barnskötare och förskollärare. I relation till studiens frågeställningar och syfte är resultatet analyserat utifrån omsorgsetiken och den sociala interaktionen. Studiens resultat och analys visar att pedagoger har obefintlig kunskap om matneofobi, men när de fick det förklarat kunde samtliga pedagoger relatera till begreppet. Resultatet visar även att den sociala interaktionen mellan barn och pedagog har betydelse för att barn ska skapa sig en förståelse för matens innehåll. Det är centralt att pedagogerna bemöter barnen utifrån ett omsorgsperspektiv där ett positivt förhållningssätt till mat kan bidra till att barnen utvecklar sina sinnen som bildar en helhet mellan omsorg och lärande. Vi såg att pedagogerna använder olika strategier beroende på barns ålder i arbetet med mat. Då barn under tre år inte får lägga upp mat, ta del av samtal eller teman i lika stor utsträckning som de barnen över tre år. Läroplanen har inga tydliga mål om just måltider som leder till att pedagoger får tolka hur de ska uppnå målen om hälsa och välbefinnande.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)