Klassresenärer och arvtagare: En komperativ studie av första och andra generationens akademikers upplevelse av högskolan

Sammanfattning: Avsikten med denna studie var att identifiera upplevelsen av högskolan bland första och andra generationens akademiker. Detta är en kvalitativ studie vars empiriska material består av intervjuer med åtta personer. Intervjuerna belyser upplevelsen av högskolan.
Högskolan i Sverige har expanderat och utvecklats under årens lopp. Att studera vid högskolan har förlorat sitt unikum. I åldersgruppen 18-65 år finns fler högutbildade än lågutbildade. Då högskolestudier blir allt vanligare kan detta innebära att skillnaden i upplevelsen av högskolan hos första och andra generationens akademiker saknar differens (Högskoleverket, 2011). .
Uppsatsens resultat visade på att första generationens akademiker vanligen mötte högskolan senare i livet, i huvudsak var upplevelsen att högskolan tillfört dem något positivt och därtill var fullt genomförbar. Andra generationens akademiker upplevde oftast redan i tidiga tonåren högskolan som en sannolik sysselsättning efter gymnasiet. Högskolan uppfattades som en period som tillförde dem något värdefullt och studiernas svårighetsgrad upplevdes som greppbar. Likheterna mellan första och andra generationens akademiker var föreställningen att högskolestudierna skulle vara svårare än det visade sig bli och att högskolan tillfört positiva erfarenheter. Skillnaderna var främst att upplevelsen av högskolan inföll tidigare i livet för andra generationens akademiker än för första generationens akademiker.
Faktorerna som ansågs vägledande till valet att studera på högskolan var främst en studieförberedande gymnasieutbildning. Ytterliggare en faktor som visade sig vägledande var föräldrar och vuxna som uppmuntrade vederbörande till studier vid högskolan. Intressen som kunde omvandlas till utbildningskapital ansågs vara en viktig del som höjde sannolikheten att studera vid högskolan. Avslutningsvis kan nämnas att det bland första generationens akademiker var vanligt att livssituationen behövde vitaliseras och där utbildning ansågs vara ett alternativ för att ändra rådande omständigheter.