Hur hälsa, kön, individuell socioekonomisk status och boendeform påverkar självkänslan

Detta är en Master-uppsats från Linköpings universitet/Institutionen för medicin och hälsa; Linköpings universitet/Medicinska fakulteten

Sammanfattning: Introduktion Hälsan har förbättrats för hela världens befolkning. Ekonomiska och sociala förutsättningar såsom socioekonomi påverkar möjligheten till god hälsa. Även självkänsla har en koppling till god hälsa, men också till boendeform och socioekonomiskt status.  Syfte Att undersöka om, och i så fall hur, självkänsla påverkas av självskattad hälsa, boendeform, utbildning (objektiv socioekonomisk status) och självskattad ekonomi (subjektiv socioekonomi), och dessutom om en sådan association finns, om det finns en skillnad i dessa associationer mellan könen. Metod som använts är kvantitativ metod, med tvärsnittsdesign från data som insamlats av LSH-studien (Livsvillkor, Stress, Hälsa) i Östergötland 2012/2013. För att analysera data har logistiska regressioner tillämpats. Resultat Självkänslan påvisar en stark korrelation med självskattad hälsa, men även med självskattad ekonomi och kön. Att vara man, eller att ange bra ekonomi ökar sannolikheten att ha hög självkänsla. Att äga sitt boende har även det en positiv relation med självkänsla. Konklusion Att vara man och att äga sitt boende medför ökad sannolikhet för hög självkänsla. Samma faktorer har också en samvariation med hälsa. Dessutom har subjektiv socioekonomi en starkare relation till hälsa och självkänsla, än objektiv socioekonomi.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)