Integrering genom exkludering: En undersökning om Fridhems folkhögskolas musiklinje för kvinnliga instrumentalister

Sammanfattning: The purpose of this study is to examine what kind of influences ”Fridhems Folkhögskola´s Music Education for Female Instrumentalists” (MKI) has had for the young women who studied there. Are they helped by the education and in what way? Are they helped by the education in their continuous life within music? I also wanted to examine if I could find statistical results that would compare the students from Music Education for female instrumentalists with the students from jazz educations at the colleges of music in Stockholm, Gothenburg and Malmo. The statistical result shows that there are no relations between the female students from MKI and the students from the three colleges of music. The numbers of female instrumentalists at these educations are so low and of these women even fewer had MKI as a background, that it was impossible to come to a statistical conclusion. The qualitative part of this study shows however that MKI had a big impact on the female instrumentalists who studied at the school. All women I interviewed experienced that they received a lot of help and support– both mentally and with musical knowledge - and that they may not had continued with a life in music, if it was not for this certain education. This essay shows that the education for female instrumentalists still needs to exist and that it gives the female instrumentalists the help and support that they lack from earlier musical backgrounds. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken påverkan Fridhems folkhögskolas musiklinje för kvinnliga instrumentalister haft på de studerande kvinnorna. Har de fått hjälp av utbildningen och i så fall på vilket sätt? Har utbildningen hjälpt dem i deras fortsatta musicerande, och deras musikutbildningar? Jag ville även titta närmare på om jag kunde hitta statistiska resultat vid en jämförelse av dem som studerat vid musiklinjen för kvinnliga instrumentalister, med dem som blivit antagna på jazzutbildningarna vid musikhögskolorna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Den kvantitativa datainsamlingen pekar på att det inte går att hitta något samband mellan de som studerat på MKI och de antagna på musikhögskolorna. Antalet kvinnliga instrumentalister vid dessa utbildningar är försvinnande få, och av de antagna kvinnorna var antalet som hade MKI bakom sig så få att det helt enkelt inte gick att dra några statistiska slutsatser. Min intervju-undersökning visar dock att MKI har haft mycket stor betydelse för de unga kvinnliga instrumentalister som studerat vid utbildningen. Alla respondenter upplever att de inte fortsatt med sin musikaliska bana om de inte fått det hjälp och stöd som MKI ger de unga kvinnorna, både kunskapsmässigt och mentalt. Undersökningen visar att utbildningen behövs och att den ger de kvinnliga instrumentalisterna det startpaket de inte fått med sig sedan tidigare, detta startpaket hjälper dem sedan vidare genom sina musikaliska karriärer.