Hand i hand mot gemenskap : Invånares deltagande för trygghet och relationsskapande i ett “särskilt utsatt område”

Sammanfattning: Den här uppsatsen har för avsikt att undersöka vad invånares samhällsengagemang i ett ”särskilt utsatt område” i form av trygghetsvandringar och samrådsmöten kan säga om integration. Genom etnografiskt fältarbete och deltagande observation ämnar studien fånga deltagarnas perspektiv på sitt engagemang, undersöka vad engagemanget har för inverkan på lokalsamhället och invånarnas känsla av trygghet, samt vad samhällsdeltagandet och dess inverkan kan säga om integration. Det empiriska materialet analyseras och diskuteras utifrån relevanta teorier om gemenskap, sociala gränser, trygghet samt social respektive strukturell integration. Invånarnas verksamhet och engagemang syftar till att öka tryggheten i stadsdelen, och skapar parallellt ett forum för språkövande och personliga möten över sociala och etniska gränser. Relationsskapandet bland invånare i stadsdelen tycks i sig indirekt leda till ökad trygghet, samt en känsla av gemenskap. Strukturella faktorer på makronivå uppenbarar sig emellertid som barriärer för invånarnas deltagande och delaktighet i en övergripande samhällelig och nationell gemenskap.