Baksidan av dagligvaruhandeln : En undersökning i hantering av lagerhållnig

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik

Sammanfattning: Syfte – Syftet med detta projekt att kartlägga och skapa förslag på förbättring av lagerläggningen vid torrvarulagret på företaget för att minska kostnader och öka effektiviteten. 1. Hur kan artiklar prioriteras för optimal lagerhållning? 2. Hur kan företaget upprätthålla god lagerhållning på lång sikt? 3. Hur kan en förbättrad lagerhållning bidra till företagets lönsamhet Metod – Undersökningen har baserats på kombination av personliga observationer, en dokumentstudie för att samla information gällande företagets omsättning, marginaler och svinn för de olika varugrupperna samt en enkätstudie som syftar till att samla information angående personalens syn på lagerhanteringen och vilket framtida läge som bör uppnås. Resultat – Observationerna visar att personalen inte fullt ut följer de instruktioner som finns angående var varor skall ställas på lagret. Det visar sig att på grund av mängden varor på lagret är detta inte möjligt. Observationerna visar även att många produkter som lagras inte direkt skapar värde i form av försäljning och tar upp värdefullt lagerutrymme som skulle kunna användas till andra produkter. Varor tenderar att placeras i hörnet av lagret vilket blockerar framkomligheten för två ställageplatser. Av enkätsvaren visar det sig att personalen på arbetsplatsen har delade uppfattningar om hur arbetet på lagret fungerar. Det visar sig att många i personalen håller med om att pallar ofta behöver flyttas för att komma åt bakomliggande varor. Resultatet från enkäterna visar att många medarbetare anser att varor inte ställs på rätt plats. Det visar sig att en stor del av medarbetarna inte vet att det finns nedskrivna bestämmelser om hur lagerarbetet skall skötas. Slutsatser – Produkter kan delvis prioriteras baserat på ABC-analysen men inte fullt ut enligt den teoretiska modellen. Företaget bör behålla principerna för ställagelagring eftersom denna metod anpassas bra för den typen av lager som företaget har men faller på grund av att dessa principer inte följs. Familjegruppsprincipen kan användas för att prioritera varor i större volymer på enhetliga pallar vid de angivna ställageplatserna. 5S kan hjälpa företaget att få koll på onödiga produkter på lagret genom att sortera ut och strukturera var sak på sin plats. Genom att göra detta med kontinuitet kan företaget hålla en bättre lagernivå och därmed hålla lagret under kontroll under tider då lagret blir pressat. Strukturerade rutiner och visuell styrning kan hjälpa erfarna och nya medarbetare att lätt förstå vad som behöver göras och hur detta skall genomföras. PDSA-cykeln kan användas för att kontinuerligt utveckla och förbättra processerna för lagerhållningen vid arbetsplatsen. Genom att skapa struktur, en städad arbetsplats och tydliga rutiner kan företaget skapa en bättre överblick av lagret. Denna överblick skapar möjlighet att se varugrupper eller produkter som är i riskzonen för att gå sönder eller passera utgångsdatum. Detta bidrar till att minska svinnet på arbetsplatsen vilket i sin tur leder till potentiell ekonomisk vinning under lång sikt. Långa ledtider är något företaget drabbas av på grund av den bristande framkomligheten på lagret. Med ett strukturerat lager minskar ledtider vilket ger personalen mer tid att lägga på värdeskapande aktiviteter. Onödiga rörelser för personalen är vanligt förkommande då varor flyttas och omplaceras på lagret för att komma åt andra varor. Detta agerar som ett slöseri av personalens tid. Väntan förekommer som ett resultat av den bristande framkomligheten vilket påverkar ledtider och effektiviteten på arbetsplatsen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)