Vilka var barnamörderskorna egentligen? : En undersökning om Örebro läns fångvårdsanstalts barnamörderskor år 1870–1900

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Örebro universitet/Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Författare: Matilda Jansson; [2022]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Denna undersökning har som syfte att utforska vilka Örebro läns barnamörderskor var utifrån Örebro fångvårdsanstalts fångrullor år 1870–1900. Detta görs genom forskningsfrågorna ”Vilka var barnamörderskorna? Går det att från ett intersektionellt perspektiv se något mönster?" och ”Vilka straff fick kvinnorna? Går det att säga något om brottet utifrån de olika straffen?”. Undersökningen använder sig av intersektionella teoretiska ramverk tillsammans med en kvantitativ metod för att kunna studera hur kvinnornas kategoritillhörigheter av ålder, titel, tillhörande domsrätter samt straff samverkar med varandra. Resultatet visar att totalt 65 barnamörderskor går att studera utifrån fångrullorna. Dessa kvinnor var främst pigor med en medelålder på 29 år samt att kvinnorna befann sig på landsbygden. Utifrån strafflagen 1864, kapitel 14, fick 48 procent av barnamörderskorna straff utifrån paragraf 22 som betonar att ett fullbordat barnamord har skett, medan 32 procent av de studerade kvinnorna straffades utifrån straffparagraf 25 som betonar att kvinnorna har fött barnet men bevis på barnamord kan inte fastställas på grund av att barnet inte går att hitta. Undersökningen ger ingen fördjupad bild av barnamörderskorna som individer, i stället är barnamörderskorna som en stor grupp i fokus. Resultatet visar också att kvinnornas olika titlar var viktiga att skriva ut. Exempelvis markerar fångrullorna explicit att det finns skillnad på vad som ingår i en kvinna med titeln hustru och titeln före detta piga, samtidigt vittnar denna studie om att titeln ogift före detta piga också förekommer. Alltså var det av vikt hur kvinnan betonades som, var hon ogift före detta piga som mördade sitt nyfödda barn, var hon bara före detta piga eller hustru med mera. Om betoningens relevant kan denna forskning inte säga något mer om, däremot har tidigare forskning som denna studie tagit del av inte heller valt att betona vad för skillnad det är på en före detta piga, som skulle kunna vara en hustru när hon begick barnamordet, eller valde rullornas sekreterare att inte skriva ut henne som ogift? Denna undersökning visar alltså att förklaring av kvinnornas olika kategoriska tillhörigheter samverkar med varandra på olika vis.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)