Från Googol till Google : En analys av Googles sekretesspolicy satt i ett övervakningsperspektiv

Detta är en Kandidat-uppsats från Stockholms universitet/Institutionen för mediestudier

Sammanfattning:

Sociala medier har blivit ett givet sätt att kommunicera genom och att vara en del av den sociala gemenskapen på Internet har sina fördelar. Men vad många inte tänker på är vad som händer med den information vi delar med oss av i olika sociala forum på Internet. Att det finns en kontroll över oss, subtil eller inte, är självklart. Vi övervakas dagligen och många gånger utan att vi ens vet om det.

Google som sökmotor på Internet har under det senaste decenniet uppnått en enorm popularitet. Det vardagliga användandet av företagets söktjänst över hela världen har kommit att bli så stor att det har verbaliserats – Idag söker vi inte information på Google, vi googlar. Föreliggande uppsats tittar på Google som företag och hur deras tjänst har en stor del i individers informationssökning på Internet.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka på vilket sätt Google förmedlar sin nya sekretesspolicy och vilket eller vilka budskap som förs fram. Därefter kommer detta sättas i in ett övervakningsperspektiv, där ambitionen är att se huruvida Internet som fenomen, framför allt användandet av Googles tjänster, har kommit att problematisera den privata integriteten hos användarna. Syftet besvaras med hjälp av två frågeställningar:

Vad förmedlar Google med sin nya policy?

Hur påverkas den enskilda användarens integritet i Googles nya policy?

Det teoretiska ramverket för uppsatsen består av Michel Foucaults vidareutveckling av begreppet panopticon, samt Thomas Mathiesens icke-panoptiska begrepp synopticon. De båda begreppen tas upp som metaforer för övervakning idag.

Studien genomfördes genom att först titta på Googles sekretesspolicy som nylanserades i mars 2012. Denna policy analyserades genom att använda Carol Lee Bacchis metod – What’s the problem represented to be (WPR). Denna analytiska metod har ett kritiskt förhållningssätt till policys med inspiration från Foucaults maktdefinition och handlar om att granska problematiseringen i en policy. När sekretesspolicyn analyserats med hjälp av den valda metoden, sattes detta resultat in i ett övervakningsperspektiv.

Jag framhåller att Google genom att beskriva processen vid informationsinsamlandet lägger fokus på varför information samlas in om sina användare, som ett resultat av det faktum att information samlas in. De fördelar som Google menar kommer med varför information samlas in om sina användare, används som incitament, med vilket företaget legitimerar denna subtila form av övervakning. Denna form av övervakning som kommer av informationslagring menar jag dock inte nödvändigtvis, ensidigt, bör ses som en nackdel. Slutsatsen för uppsatsens analys argumenterar för att vi som konsumenter på Internet kan se såväl fördelar som nackdelar med detta informationsutbyte då vi, mer eller mindre, deltar i denna maktprocess.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)