Kan etisk kultur och etisk medvetenhet förbättra revisorsobjektivitet? : En studie om etisk kultur, etisk medvetenhet och dess påverkan på revisorers objektivitet

Sammanfattning: Titel: Kan etisk kultur och etisk medvetenhet förbättra revisorsobjektivitet? Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Jonas Glad och Madalina Ersson Handledare: Jan Svanberg Datum: 2015 – januari Syfte: Uppsatsen syftar till att klarlägga möjliga samband mellan etisk kultur, etisk medvetenhet samt objektivitet och har sin bakgrund i tidigare forskning inom respektive ämne. Vi undersöker om ´Etisk kultur´ påverkar ´Objektivitet´, om ´Etisk Kultur´ påverkar ´Etisk Medvetenhet´ samt om ´Etisk Medvetenhet´ påverkar ´Objektiviteten´. Metod: Arbetet bygger på en deduktiv kvantitativ metod där vi använt oss av en tvärsnittsdesign i form av en surveyundersökning med en onlineenkät som insamlingsmetod för primärdata i studien. Primärdata har analyserats med statistiska metoder i statistikprogrammet SPSS och resultatet redovisas i huvudsak i tabellform vilket sedan diskuteras mot tidigare forskning. Resultat och slutsats: Inget signifikant samband har erhållits för hypotesen att ´Objektivitet´ skulle bero på ´Etisk kultur´ eller ´Etisk medvetenhet´. Ett signifikant samband för hypotesen att ´Etisk medvetenhet´ påverkas av ´Etisk kultur´ visade sig i resultatet av vår studie. Hypotesen om att ´Objektivitet´ beror på ´Etisk medvetenhet´ förkastades av resultatet. Förslag till fortsatt forskning: Detta arbete har begränsats av en snäv tidsram samt ekonomiska resurser vilket lett till att studien inte uppnått en så hög svarsfrekvens som önskat, vilket ger utslag på arbetets resultat. Det vore därför intressant att se en mer omfattande studie med högre svarsfrekvens och ytterligare mer fokus på objektivitets- och medvetenhetsmåtten ur ett svenskt perspektiv, vilka möjligen kan upplevas för inexakta för en sådan uppgift som att bekräfta våra hypoteser, även om det är erkända mått inom internationell forskning. Uppsatsens bidrag: Arbetet har bidragit till att visa att det inte är självklart att ´Etisk medvetenhet´ har en direkt inverkan på revisorers ´Objektivitet´. Detta kan resultera i en ökad förståelse för komplexiteten kring dessa aspekter hos både yrkesgruppen revisorer samt för andra intressenter som kunder, investerare, myndigheter och det övriga samhället. Studien har även validerat det mått av etisk kultur som använts från tidigare forskning, vilket visar att det går att applicera i en svensk miljö men att vissa aspekter skiljer sig åt mot den miljö där dessa mått är utvecklade. Detta är värdefullt både för fortsatta kumulativa studier inom ämnet, samt som kunskap för branschen i applicerandet av de bakomliggande teorierna i praktisk etiskt arbete.