Internationella rättsnormer: implementering, maktdelning och suveränitet

Sammanfattning: Sverige är en suverän stat med egenbestämmande inom sin jurisdiktion. Sverige är också delaktig i många internationella samarbeten inklusive EU. Dessa samarbeten, där Sverige har ratifierat de tillhörande traktaten, innehåller internationella rättsnormer, som påverkar det svenska juridiska systemet. Det svenska juridiska systemet har karaktäriserats som dualistiskt men på senare år har ett monistiskt förhållningssätt i vissa fall tillämpats, framför allt i avseende på EU-samarbetet. Andra typer av internationella rättsnormer, härstammande från internationellt samarbete, påverkar också det svenska juridiska systemet. Nuvarande status quo är således utmanat av de konkurrerande principer som introducerats. Detta påverkar den svenska suveräniteten på ett antal sätt. T.ex. påverkas den nationella rätten inom områden som arbetsrätt, upphovsrätt och opinionsfrihet, där maktdelning och suveränitet påverkas i det svenska systemet. I denna uppsats har syftet varit att diskutera den förevarande ordningen med exempel från praxis och komparativ rätt. Utöver det har en rättsteoretisk diskussion förts där bl.a. implementeringsprocessen diskuterats samt vissa rättsnormer granskats där t.ex. avvägningsfrågor avgjorts samt andra fall där rättsliga normer hanterats, t.ex. avgränsningsfrågor och hur monistiska länder hanterar implementering. Uppsatsen visade på hur några internationella rättsnormer är hanterade i det svenska rättssystemet och hur internationella rättsnormer inklusive EU-rättsliga normer kan inverka på maktdelning och suveränitet.