Sambandet mellan nonordsrepetition och ordförråd : En studie om förmågan att repetera nonord i förhållande till bredd i expressivt ordförråd hos barn mellan 6–10 år

Sammanfattning: Bakgrund Tidigare studier har föreslagit att repetition av obekanta ord är en förmåga som föregår och predicerar barns förmåga att lära sig nya ord. Däremot finns olika uppfattningar gällande styrkan i sambandet mellan förmågan att repetera obekanta ord, i form av nonord, och bredd i expressivt ordförråd, inom olika åldrar.                                       Syfte Studiens syfte var att undersöka om det finns ett samband mellan förmågan att repetera nonord och bredd i expressivt ordförråd hos svensktalande barn mellan 6;0–10;11 år. Syftet var även att undersöka om sambandets styrka skiljer sig mellan olika åldersgrupper och mellan flickor och pojkar. Studien avsåg även att bidra till normering av ett nykonstruerat benämningstest.  Metod Deltagarna bestod av 143 svensktalande barn mellan 6;0 och 10;11 år.  Rekryteringen skedde via sju skolor i Västerbotten och Västernorrland. Deltagarna genomförde två språktest varav det ena mätte förmågan att repetera nonord och det andra mätte bredd i expressivt ordförråd.  Resultat I resultatet framkom ett signifikant positivt samband mellan förmågan att repetera nonord och bredd i expressivt ordförråd. Sambandet sågs hos hela gruppen deltagare och inom åldersgrupperna 7 till 10 år. Hos 6-åringarna var sambandet icke-signifikant. Sambandets styrka skiljde sig inte mellan flickor och pojkar. Slutsatser Det verkar finnas ett samband mellan förmågan att repetera nonord och bredd i expressivt ordförråd hos svensktalande barn. Ett lågt resultat på nonordsrepetition verkar kunna predicera ett lågt resultat på test som mäter bredd i expressivt ordförråd hos både flickor och pojkar, samt inom åldersgrupperna mellan 7 och 10 år.