Hur ska prioriteringen göras vid en krock mellan religionsfriheten och rätten att inte bli diskriminerad på grund av kön? - En studie utifrån exemplet att inte ta en person av motsatt kön i hand på grund av religiös övertygelse

Sammanfattning: I takt med att det svenska samhället blir mer pluralistisk och mångkulturellt uppstår allt fler situationer där olika sedvänjor och beteenden krockar. Att inte ta en person av motsatt kön i hand på grund av religiös övertygelse är ett sådant exempel, då denna manifestation kan ställas mot det skyddade intresset att inte bli diskriminerad på grund av kön. Staten har ett ansvar att skydda bägge intressen för att säkerställa likabehandling. Det kan därför bli problematiskt att avgöra vilket intresse som ska ges företräde i en sådan situation. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det går att avgöra vilket av intressena religionsfrihet och rätten att inte bli diskriminerad på grund av kön som väger tyngst om det uppstår en krock mellan dem. Fokus ligger på exemplet att på grund av religiös övertygelse inte skaka hand med en person av motsatt kön. Utifrån tidigare praxis från Europadomstolen kan manifestationen att inte ta en person av motsatt kön i hand på grund av religiös övertygelse anses hamna utanför skyddet för religionsfrihet i artikel 9 av Europakonventionen. Manifestationen kan begränsas för att skydda andras fri- och rättigheter, och på arbetsplatsen kan avtalsförpliktelsen få gå före religionsutövningen. Skyddet mot könsdiskriminering är starkt och intresset att inte bli diskriminerad på grund av kön skulle kunna ges företräde på arbetsplatsen. Europadomstolens resonemang i målet Eweida och övriga mot Storbritannien påvisar dock att manifestationen kan antas omfattas av skyddet i artikel 9. Balansen mellan motstående intressen blir mer central än avtalsförpliktelsen, vilket gör det svårare att avgöra vilket intresse som väger tyngst vid en krock. Vid avvägningen måste en proportionalitetsbedömning göras där hänsyn tas till omständigheterna i det specifika fallet.