Etiska aspekter i specialpedagogisk handledning. Med utgångspunkt i problematiska handledningssituationer

Sammanfattning: Syfte: Studiens syfte har varit att undersöka olika etiska aspekter som kommer till uttryck i specialpedagogers berättelser om problematiska handledningssituationer. Det övergripande syftet föranledde tre forskningsfrågor. Hur beskrivs begreppen handledning respektive kva-lificerad samtalspartner av specialpedagoger? Vilka problematiska handledningssituationer identifierar specialpedagoger och hur beskrivs dessa utifrån yrkesetiska infallsvinklar? Hur beskrivs begreppet etik inom specialpedagogisk handledning av specialpedagoger? Metod: Utifrån studiens övergripande syfte valdes halvstrukturerad intervju som metod. Uppsatsen inspirerades av hermeneutisk forskningsansats som vävde samman studiens syfte och metod. Intervjuerna transkriberades och utifrån syfte, vald litteratur och hermeneutiken startade analysförfarandet. Urvalet bestod av sex specialpedagoger verksamma inom grund-skolan. Tolkandet av de transkriberade texterna bör ses som en process och ett pendlande mellan helheten, alla intervjuerna, och delarna, de enskilda intervjutexterna. Enligt mitt sätt att se på processen kan jag som uttolkare inte bortse från min förståelsehorisont, utan den blir en del i tolkningen. Dock flyttas min horisont i processen. I analysförfarandet använde jag mig av tre olika tolkningskontexter: självförståelse, sunda förnuftets kritiska förståelse samt en teoretisk förståelse. Den sistnämnda tolkningskontexten utgick från Løgstrups etiska teori: ”Det etiska kravet”. Resultat: Utifrån specialpedagogernas berättelser gavs den latenta tolkningen att begreppet handledning beskrivs med en gemensam nomenklatur och ur ett icke-föreskrivande perspek¬tiv. Begreppet kvalificerad samtalspartner hade inte samma precisa nomenklatur och i be-skrivningarna användes andra begrepp som exempelvis coach och bollplank. Handledning beskrivs som en ovanlig arbetsuppgift medan specialpedagogerna gav uttryck för att de age-rade som kvalificerad samtalspartner i vardagen, men att begreppet inte användes i praktiken. Utifrån berättelserna om problematiska handledningssituationer gavs en möjlig tolkning kring asymmetri, ansvar och verksamhetskultur som sammanflätat. Resultatet kring yrkesetiska in-fallsvinklar påvisade att problematiska situationer upplevdes som ett lärande och att den erfa-renhet de fick upplevdes som utvecklande för den handledande rollen. Specialpedagogerna gav även uttryck för att förlägga problematikens kärna hos sig själva. Dessutom utmejslades självinsikt, olikhet och den Andres perspektiv som centrala delar av yrkesetiska infallsvinklar. Begreppet etik beskrevs utifrån olika trygghetsaspekter.