Socialpsykologi och hållbar utveckling : I främjandet av arbetet med hållbar utveckling och spridningen av ekologisk medvetenhet

Sammanfattning: Lärosäten uppmanas idag att föra in hållbar utveckling som en del av utbildningen, vilket ligger till grund för denna uppsats syfte. Högskolan i Halmstad upprättade år 2013 Utskottet för hållbar utveckling där ett av målen är att göra studenter och övrig personal medvetna om arbetet med hållbar utveckling. Uppsatsen är en kvalitativ studie som bygger på empiriskt insamlat material från intervjuer med medlemmar i utskottet för hållbar utveckling på ett Högskolan i Halmstad. Syftet med studien är att söka förståelse för de hinder och möjligheter som kan uppkomma i implementering av riktlinjer för en hållbar utveckling på ett lärosäte. I uppsatsen ställs frågan om hur medlemmarna i utskottet arbetar med hållbar utveckling. En kvalitativ metod har använts där det i intervjuerna framkommer några av de hinder och möjligheter som kan uppkomma i samband med implementeringen. Störst fokus ligger i att utifrån vår socialpsykologiska kunskap förstå den ekologiska kommunikationens betydelse, dels via relationen mellan texter och människa och dels mellan människor. Vi menar att det är kommunikationen som ligger till grund för samordning av handlingar. Uppsatsens teoretiska tyngdpunkt återfinns i Niklas Luhmanns systemteori, Dorothy Smiths institutionella etnografi och Johan Asplunds begrepp ”social responsivitet”. Resultatet visar att samordning lokalt delvis påverkas av translokal koordinering och att tolkning samt förståelse har betydande inverkan på samordningen av arbetet för främjandet av ekologisk medvetenhet.