Energirelevanta aspekter inom miljöklassificeringssystemen LEED och BREEAM

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från KTH/Byggvetenskap

Författare: Johan Nilsson; [2011]

Nyckelord: miljöklassificeringssystem LEED BREEAM;

Sammanfattning:

Syftet med denna rapport är att granska skillnaden mellan energikategorierna i miljöcertifieringssystemen LEED och BREEAM. Eftersom amerikanska LEED bygger på det brittiska BREEAM finns det många aspekter som liknar varandra. BREEAM utgår ifrån de nationella standarderna i första hand. Om sådana inte finns är det de europeiska som används. Klassningen av byggnaden visar hur bra byggnaden är jämfört med de krav som finns nationellt. Dessa är i sin tur anpassade till förutsättningarna som finns i landet.

LEED grundar sig istället på kraven som beskrivs utifrån den amerikanska standarden ASHRAE. Dessa krav är inte anpassade till svenska eller europeiska standarder vilket gör det svårt att jämföra rakt av. Detta innebär att kraven som ställs i ASHRAE och LEED är olika svåra att uppfylla då förutsättningarna i länderna är olika. Till exempel tillhör Sverige klimatzon 6, tillsammans med Chile, Ryssland, Kanada och de nordliga delarna i USA. Detta ger olika utgångspunkter för att klara kriterierna då de naturliga förutsättningarna skiljer sig i olika länder.

För att bedöma om en byggnad är energieffektiv behövs någon typ av verktyg för att verifiera byggnaden. För svenska företag som vill visa att de är miljömedvetna och vill ha låga energikostnader behövs någon typ av märkning av byggnaden. Även utländska företag på svenska marknaden letar efter byggnader med bra energieffektivitet som har ett intyg på att byggnaden följer hårda miljö- och byggnationskrav. Det är då en stor fördel att använda stora internationella system som exempelvis LEED och BREEAM som intygar att byggnaden uppfyller de hårda kraven som finns i systemen. Det indikeras med olika certifieringsnivåer beroende på hur väl byggnaden uppfyller kraven.

Dessa miljöcertifieringssystem används för att påvisa att byggnaden uppfyller höga krav, men även för att öka eller behålla värdet på byggnaden jämfört med andra likvärdiga byggnader som inte är certifierade. Detta är påtagligt för byggnader med hyresgäster som har som företagspolicy att hyra byggnader med en viss nivå av ett miljöcertifieringssystem eller bara är intresserade att hyra byggnader med låga energikostnader. Om byggnaden inte skulle vara certifierad minskar andelen potentiella hyresgäster och priserna pressas och byggnaden riskerar att stå outhyrd en tid vilket kostar stora summor i stora byggnader.

Respektive systems energikategori anses viktigast i båda systemen och det är framförallt reduceringen av energianvändningen som spelar en avgörande roll, även användandet av förnyelsebar energi är en viktig del. Generellt i båda systemen sker liknande ställningstaganden i de flesta frågorna för att reducera byggnaders påverkan av miljön, genom olika förbättringsåtgärder. Sporren för att göra byggnaden bättre är att minska miljöpåverkan, sänka driftkostnaden, öka trivseln, förbättra driften och att uppnå en hög certifieringsnivå.

Generellt fås en uppfattning av att BREEAM är enklare att använda än LEED, eftersom den utgår från kraven i BBR. Båda systemen räknar ut en procentuell förbättring eller anger att uppställda värden uppfyllts. Exempelvis räknas reduceringen av koldioxid och energieffektivisering ut procentuellt. I LEED ska även ASHRAE användas utöver BBR och beräknar energieffektivisering utifrån reducering av kostnaden i dollar jämfört med referensbyggnaden.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)