En syn på hur man kan motivera elever i idrott och hälsa

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Malmö universitet/Lärande och samhälle

Sammanfattning: Enligt kursplanen för ämnet idrott och hälsa ska undervisningen skapa förutsättningar för alla elever att under hela sin skoltid kontinuerligt delta i skolans fysiska aktiviteter och bidra till att eleverna utvecklar en god kroppsuppfattning och tilltro till sin egen fysiska förmåga (Skolverket, 2011). Dessvärre visar rapporter från Skolverket att frånvaron i ämnet idrott och hälsa är hög jämfört med andra ämnen. Syftet med vår kunskapsöversikt är att välja ut en motivationsteori samt genom svensk litteratur visa på olika exempel hur lärare kan agera för att motivera elever. Den motivationsteori som vi valt är SDT där vi vill ta reda på ifall teorin gynnar elevers motivation. Vidare vill vi lyfta fram olika strategier som verksamma lärare kan använda sig utav i processen med att försöka motivera elever. Arbetet utgår från två frågeställningar. Frågeställningarna baseras på de två centrala områden som berör arbetet, nämligen self-determination theory och lärarrollen. Våra frågeställningar är: 1) Är SDT en främjande motivationsteori i praktiken? 2) Hur lärare kan verka/agera för att motivera elever Self-determination theory som är skapad av Deci och Ryan (2002) utgår från behoven; kompetens, autonomi och tillhörighet. Om dessa tre behov tillgodoses kommer elevernas motivation samt intresse för ämnet idrott och hälsa att öka. Perlman (2013a;2013b) visar genom sina senaste studier inom SDT att om lärare implementerar denna teori i praktiken så kommer elevernas intresse samt motivation öka. Svensk litteratur redogör för olika strategier som lärare kan använda sig utav i processen med att motivera elever. Lärare kan motivera elever på olika sätt. Ett sätt kan vara genom skapande av meningsfulla och intressanta aktiviteter där elever upplever glädje. Andra kreativa sätt kan vara genom att tillämpa beröm och feedback i undervisningen. Lärarens förhållningssätt och bemötande ses som viktiga element och har en påverkan på elevernas lärande (Isberg 2009; Skolverket 2010).

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)