”min andra önskan är att du inte gör så många ’(text)’ jag blir lite störd av det” : En jämförande studie om hur elever i årskurs 4 skriver och använder sig av skriftlig kamratrespons

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Högskolan i Gävle/Avdelningen för humaniora; Högskolan i Gävle/Avdelningen för humaniora

Sammanfattning: Det här examensarbetet fokuserar på kamratrespons som arbetsmetod i klassrummet. Kamratrespons är en metod som blivit alltmer aktuell i dagens undervisning och innebär att elever bli aktiva aktörer i varandras arbeten och utveckling. Eleverna får genom kamratrespons bli delaktiga i varandras lärprocesser och ge varandra konstruktiv återkoppling i form av kommentarer som fokuserar på styrkor och utvecklingsområden som behöver förbättras. Kamratrespons kan användas som ett arbetssätt inom formativ bedömning. Fokus i undersökningen är att undersöka hur introduktion och förberedelse av kamratrespons påverkar hur eleverna i årskurs 4 formulerar sin respons. Kamratrespons var, för de två elevgrupperna i undersökningen, en okänd metod att arbeta med. En elevgrupp fick en mer ingående introduktion till kamratrespons och den andra elevgruppen fick en kortare introduktion. Detta gjordes för att ta reda på om instruktionsnivån skapade några likheter eller skillnader mellan gruppernas responsgivning och textbearbetning. Data samlades in i form av elevtexter och skriftlig kamratrespons. Även en enkät användes för att ta reda på elevernas upplevelse av kamratrespons. Resultatet visar att instruktionsnivån påverkade hur elever skrev sin kamratrespons och bearbetade sina texter. Den grupp som fick mer introduktion till karmatrespons bearbetade och förbättrade sina texter på ett sätt som gjorde att fler höjde sig på något fokusområde från bedömningsmatrisen än den grupp som inte fick någon introduktion. Resultatet visar även att eleverna ansåg att de kändes bättre att ge än att få kamratrespons. En skillnad mellan grupperna var att den grupp som inte fick introduktion upplevde kamratrespons som en bättre metod. I diskussionskapitlet diskuteras potentiella förklaringar till de likheter och skillnader som uppstod mellan grupperna

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)