Närståendes erfarenheter av att närvara under återupplivning vid hjärtstopp : En litteraturstudie

Detta är en Kandidat-uppsats från Karlstads universitet/Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013); Karlstads universitet/Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013)

Sammanfattning: Introduktion/Bakgrund: För att kunna överleva ett hjärtstopp krävs återupplivning i form av hjärt-lungräddning. Majoriteten av hjärtstoppen sker i hemmet och många bevittnas troligen av närstående. Det råder delade meningar hos vårdpersonalen om närstående ska få närvara under återupplivning eller inte. Trots att det finns riktlinjer som menar att de bör erbjudas närvaro är det ingen inarbetad rutin. Närstående hänvisas ofta till ett intilliggande rum då vårdpersonalen känner sig obekväma och är oroliga för att närstående inte ska kunna hantera situationen.  Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa närståendes erfarenheter av att närvara under återupplivning vid hjärtstopp. Metod: Litteraturstudie som är systematiskt genomförd enligt Polit och Beck’s (2017) nio steg. Tre urvalsprocesser resulterade i totalt 15 artiklar. 13 kvalitativa och 2 mixed methods artiklar. Databearbetning och analysprocessen genomfördes med hjälp av Polit och Beck’s (2017) tematiska analysmetod. Resultat: Två teman har identifierats, behov och emotionella reaktioner, med tillhörande underteman: inkludering, stöd, information, professionellt bemötande, obehag och overklighet, otillräcklighet och lättnad. Slutsats: Närstående bör tillfrågas om de önskar att närvara under återupplivningen. Vare sig de väljer närvaro eller inte är det viktigt att de får kontinuerlig information och stöd. Närståendes individuella behov och känslor bör beaktas av vårdpersonalen och omhändertagandet bör ske utifrån dessa. Detta underlättar närståendes hantering av händelsen och hur den erinras.  

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)