Naturvårdsbedömning i västra Värmland – Skillnaderna mellan målklasserna PG, NS och NO

Sammanfattning: Den biologiska mångfalden är viktig i skogsbruket. Med skog som är avsatt för att gynna biologisk mångfald används målklasserna NO och NS som finns i skogsbruksplanen som markägare har. Genom Skogsbiologernas modell för naturvärdespoäng så kan man undersöka hur mycket naturvärden olika bestånd i skogen innehåller. Syftet var att undersöka hur mycket naturvärden det finns på Stora Enso egna skogsmarker samt att undersöka om det finns skillnad mellan målklasserna PG, NO och NS gällande naturvärden. Datainsamling gjordes med hjälp av den blankett Skogsbiologerna tagit fram samt med hjälp av kartor. Datamaterialet analyserades sedan i MS-Excel. Resultatet av undersökningen blev att den produktiva skogsmark som Stora Enso har i sin ägo i genomsnitt fick fem naturvärdespoäng enligt den använda modellen, vilket betyder att det är relativt låga naturvärden. Bestånd som är avsatta för biologisk mångfald innehåller i genomsnitt sju naturvärdespoäng i NS och tolv naturvärdespoäng i NO. Det är lite låga siffror men det är för att några av de inventerade bestånden var unga och sannolikt kommer att innehålla betydligt mer av naturvärden i framtiden. Granskogarna i undersökningen innehåller generellt mer naturvärden än tall - och lövskogar. I granskogar ger gruppen död ved flest naturvärdespoäng. Bestånd med granskog har större variation gällande naturvärden i alla målklasser än vad tall- och lövskog har. Slutsatsen blir att det idag finns naturvärden på Stora Enso egna skogsmarker, men att det kommer att finnas betydligt mer i framtiden. Det konstaterades också finnas en skillnad mellan olika målklasser gällande naturvärden. Vidare framkom även i undersökningen en skillnad mellan granskogar och tall- och lövskogar på så vis att granskogar generellt har högre naturvärden. Detta gällde i samtliga målklasser.