Kartläggning av kommunala utvecklingsplaner gällande laddinfrastruktur för elbilar

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Högskolan Väst/Avdelningen för Industriell ekonomi, Elektro- och Maskinteknik

Författare: Claudia Capriles; [2018]

Nyckelord: laddning; elbilar; fossilbränsle;

Sammanfattning: Sverige har som mål att vara helt fossilfritt 2030 och politikerna vill minska fossilbränslebilar och samtidigt bygga ut laddningsinfrastrukturen för elbilar. Tillväxten på elbilar har ökat med 73 % de senaste åren. Laddinfrastrukturen ökar och nu finns det över 3500 laddpunkter i Sverige. Staten har ett investeringsstöd som heter Klimatklivet och man kan ansöka upp till 50 % av kostnaderna för byggnation av nya laddstationer. Syftet är att undersöka och jämföra olika kommuners planerade projekt avseende utveckling av laddningsstationer för elbilar och jämföra deras metoder, strategier och infrastruktur. Syftet är också att se vilka kommuner som samarbetar med varandra och på vilket sätt de gör det. För att undersöka och jämföra laddinfrastrukturen i Stockholm, Göteborg, Malmö, Borås och Trollhättan genomfördes intervjuer med ansvariga på dessa utvalda kommuner. Resultatet visar att de större kommunerna såsom Stockholm, Göteborg och Malmö som har kommit ganska långt med laddinfrastrukturfrågan medan de mindre inte har nått lika långt. De större kommunerna har personal som jobbar med frågan och har stora projekt som är på gång och som kommer bli klara under 2018. I Stockholm kör man framåt och bygger ut sin infrastruktur både på gator, vägar och kvartersområde, medan Malmö och Göteborg är mer försiktiga och vill bygga infrastruktur på kvartersområden och helst inte på gatumark eftersom de anser att gatumark är för cykelväg och busskörfält. Lagarna är desamma men tolkas olika. Gemensamt för alla är att de ser lagstiftningen oftast som ett hinder. De undersökta kommunerna förutom Stockholm vet inte hur de skall planera för en laddinfrastruktur eller vem som skall ansvara för utbyggnaden. Detta är ett nytt område vilket innebär att de flesta kommunerna testar sig fram för att hitta sin modell. Ett bättre samarbete mellan kommunerna skulle kunna innebära en snabbare och mer kostnadseffektiv utveckling.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)