Datorgenererad eller verklig? En undersökning om personer i åldern 18-34 har ett kritiskt förhållningssätt till datorgenererade fotorealistiska bilder

Detta är en Kandidat-uppsats från Linköpings universitet/Medie- och InformationsteknikLinköpings universitet/Tekniska högskolan

Sammanfattning: Idag finns mängder av digitala verktyg för gemene man att använda till att skapa högkvalitativa, fotorealistiska datorgenererade bilder. Det blir svårare och svårare att avgöra om dessa är fotografier eller datorgenererade - och den digitala tekniken fortsätter att utvecklas snabbt. Datorgenererade personer i form av virtuella influencers dök 2016 upp på Instagram, en plattform där över 100 miljoner bilder och videor publiceras varje dag. Av den globala publiken utgörs 65 % av 18-34-åringar. Denna studie syftar till att undersöka om personer i åldern 18-34 har ett kritiskt förhållningssätt till datorgenererade fotorealistiska bilder på Instagram, med fokus på personer i bilder. Slutsatserna visade att målgruppen i viss utsträckning har ett kritiskt förhållningssätt till dessa bilder. De analyserar relativt ytligt, med fokus på avsändare och eventuellt säljsyfte eller djupare budskap. Instagram ses främst som en underhållningskanal där mycket av innehållet är fake och inte behöver analyseras. Bläddrandet bland bilder sker ganska snabbt. Användarvanor och intresse styr främst vad som analyseras. Kunskap om 3D-verktyg som kan användas för att skapa fotorealistiska datorgenererade bilder påverkade inte nämnvärt förmågan att avgöra om personer i bilder är datorgenererade eller verkliga. Överlag har målgruppen relativt god förmåga att avgöra om personen är datorgenererad eller verklig. Om den är tillräckligt fotorealistisk och naturliga detaljer gör att personen smälter in är det däremot svårt för målgruppen att avgöra om denne är verklig eller datorgenererad. Studien genomfördes med kvalitativ ansats genom intervju i fokusgrupp samt personliga intervjuer. Därefter skickades en enkät ut för insamling av kvantitativa data för att stärka resultatet från intervjuerna. All data analyserades genom en tematisk innehållsanalys, som avslutningsvis diskuterades mot vad som är tidigare känt inom området.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)