Omgivningens påverkan på pollinering av rödklöver

Detta är en Kandidat-uppsats från SLU/Department of Plant Protection Biology

Sammanfattning: I flera år har man sett skördeskillnader inom samma sort rödklöver oberoende av odlingsplats. Sommaren 2017 genomförde vi praktiska studier på sex gårdar runt om i Skåne för att kartlägga vilka faktorer som påverkar frösättningen i tetraploid rödklöver. Rödklöver är beroende av pollinerande insekter för korspollineringen och för att lantbrukaren ska få en god fröskörd. Flera olika faktorer påverkar resultatet av frösättningen. För att få en ökad förståelse om vad det är som påverkar pollineringen och pollineringsperioden valde vi att titta närmare på faktorer som; temperatur, luftfuktighet, nederbörd, biotop och pollinerande insekter. Vår undersökning visade att de mest kritiska faktorerna som påverkar pollinatörernas aktivitet i fält och därmed pollineringen är temperaturen och luftfuktigheten. Samban-det mellan dessa två förändrar hela tiden utgångsläget för effektiviteten av de pollinerande insekterna. Vid hög luftfuktighet blir pollenkornen svårare att hantera vilket resulterar i att de pollinerande insekterna ägnar sig åt att leta efter nektar istället för pollen. De bästa pollineringstillfällena sker oftast mitt på dagen då temperaturerna är högre samtidigt som luftfuktigheten är lägre. Slutsats: Det finns en variation av arter mellan gårdarna men det skulle krävas ytterligare försök för att med säkerhet fastställa fördelningen och antalet av de olika arterna. Vårt försök visar att de gårdar som har en större variation av biotoper även har fler arter av långtungade och korttungade pollinatörer. Det är tydligt att andelen korttungade arter utgör 90–99% av alla observerade pollinatörer. Tidigare studier pekar på att de långtungade arterna har minskat i takt med att jordbrukslandskapet har förändrats (Rundlöf, 2013). Det är de långtungade pollinatörerna som är effektivast och som på bäst sätt pollinerar tetraploid rödklöver därav bör vi uppföröka andelen av dessa arter. Med denna observation i vårt försök vill vi upplysa lantbrukarna om betydelsen av att förbättra förutsättningarna för de långtungade arterna. Man kan gynna de långtungade pollinatörerna genom att anlägga eller låta hag- och ängsmarker, med blommor och rödklöver, gå upp i blom så att de har föda under längre perioder. I permanenta gräsvallar kan de långtungade pollinatörerna även bygga bon i lugn och ro förutsatt att vallen inte huggs. Vi såg en trend, i våra försök, att antalet pollinatörer ökar med antalet blommande blommor men vi kan inte se ett säkert signifikant samband. Det behövs fler upprep-ningar av försöken för att få fram ett säkert samband. Men det verkar som att vi kan locka till oss humlorna till fältet tidigare genom att så in remsor med till exempel honungsört som blommar tidigare än rödklövern. Det finns, enligt våra studier, ett signifikant samband mellan högre pollineringsgrad och högre temperatur. Våra försök visar att bästa pollinering infann sig i en period med höga dagstemperaturer och lite nederbörd. Många faktorer spelar in på när det är tillfälle för bladdödning i rödklöver. Ett sätt att planera bladdödning i rödklöver är att bestämma bästa pollineringsdag och avdöda grödan 30 dagar efter det. Lantbrukare kan med hjälp av en enklare väderstation, som mäter temperatur och luftfuktighet, lättare bestämma bästa pollineringsdag utifrån det vi fått fram i studien. Det finns, enligt våra försök, ett samband mellan pollineringsgrad och luftfuktighet. I studien ser vi att perioder med hög luftfuktighet har negativ pollineringseffekt jämfört med när luftfuktigheten är lägre. Detta beror till stor del på att vid hög luftfuktighet blir pollenet blött och svårhanterligt. Pollinatörerna samlar då nektar istället. Hög luft-fuktighet förekommer ofta tidiga morgnar, framåt kvällen och vid regn. Enstaka dagar med temperaturtoppar kan vara avgörande för en god frösättning eftersom att de pollinerande insekterna ofta är mycket aktiva då. Vid annalkande oväder som vid åska stiger temperaturerna kraftigt, detta känner pollinatörerna av och börjar på så vis att samla pollen effektivare. Detta beror på att de förbereder sig på att stanna i boet tills ovädret har försvunnit vilket ibland kan dröja flera dagar och då behövs mycket föda (Corbett, 1990). Väderförhållandena kring 5–19 juli bestod av varmare väder med mindre mängd ne-derbörd. Vid höga temperaturer och låg luftfuktighet kan pollinatörerna enkelt bära med sig pollen vilket ökar pollineringseffektiviteten. Vid väderlek med högre tempera-turer blir pollenet klistrigt och därav svårhanterligt, vid dessa tillfällena gör pollinatö-rerna ett aktivt val och letar nektar istället (Bekuzarova 1987). Våra försök har tydligt visat att den bästa pollineringsperioden pågick mellan 5–19 juli.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)