Uppfostran, socialisation eller fostran? : Vilket begrepp använder du?- En historisk policyanalys av begreppet fostran från Lgr62 till Lgr11

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier; Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Sammanfattning:

Syftet med denna studie var att undersöka termen fostran i läroplaner samt i SOU-betänkande och se hur termen har förändrats över tid från 1960-talet och fram till idag. Därför har följande frågeställningar ställts för att kunna besvara studiens syfte: Hur behandlas termen fostran i ett urval SOU som föregår de tre läroplanerna? Hur framträder termen fostran i Lgr 62 och Lpo94/Lgr11? Samt hur uttrycks och förändras fostransbegreppet, över tid inom den skolpolitiska hanteringen i läroplanerna samt i olika SOU-betänkanden? Denna undrar har uppkommit genom den diskussion som pågått och pågår kring ett eventuellt återinförande av ordningsbetyg i grundskolan. Metoden som har använts för denna studie är textanalys, vilken har utgått från läroplanerna Lgr62, Lpo94, Lgr11 samt de statliga offentliga utredningarna SOU 1961:30 samt SOU 2007:28. Analysen har genomförts genom analysverktygen diakron analys vilken innebär att uppgiften blir att kartlägga termens historiska utveckling, den semasiologiska synvinkeln, alltså att undersöka termens betydelse för att avslutningsvis analyseras genom den avsändarorienterade tolkningsstrategin vilken innebär att texten skapar mening genom att undersöka delar av den samt texten i helhet. Genom analysen har vi funnit att fostran har förändrats över tid genom att termen förekommer olika mycket under 1960- talet och idag samt att fostran idag uttrycks genom arbetet med värdegrundsfrågor. Vidare har vi även kunnat se att fostransuppdraget mer eller mindre har legat och ligger i skolans händer men där ett samarbete mellan hem och skola är av stor vikt för den enskilde individens utveckling till att bli en demokratisk medborgare. Denna studie har utmanat oss och bidragit till att vi har värderat och omvärderat våra tankar kring debatten om ett eventuellt återinförande av ordningsbetyg.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)