Finns det plats för en till? : En studie om yngre barnstillträdesstrategier under fri lek i förskolan

Sammanfattning: Denna studie fokuserar på att undersöka hur yngre barn interagerar med varandra. Detundersöks om yngre barn använder tillträdesstrategier samt vilka strategier som i så fallförekommer. Följdfrågan till detta är om valet av tillträdesstrategier skiljer sig beroende påålder. Vi har upptill detta reflekterat kring olika faktorer kopplat till forskning som kan ha enpåverkan på hur barn interagerar med varandra.Syftet till denna undersökning är att se hur barn interagerar med varandra under fri lek. Frågorsom arbetet ska besvara är:- Vilka tillträdesstrategier används?- Är det skillnad på tillträdesstrategier beroende på barns ålder?MetodUndersökningen använder en kvalitativ metod med observation som redskap. Som stöd tillobservationerna har vi använt analytiska fältanteckningar, vilket innebär att vi skrev stödord iett löpande protokoll. Fältanteckningar från observationerna skrevs sedan om från stödord tilldetaljerad text. Inför resultatet har vi kodat datainsamlingen för att finna mönster.ResultatResultatet av undersökningen visade ett annat resultat än teorin. Vi fann fem olikaåterkommande tillträdesstrategier. De tre strategier som förekom minst av dem viuppmärksammade var väntar på inbjudan, visar ett liknande beteende som lekande barn ochcirkulerande. Strategin väntar på inbjudan innebär att barnet som inträdde väntade på att självkunna acceptera eller neka en inbjudan. Visar ett liknande beteende som lekande barn innebäratt barnet som inträdde först iakttog en lek innan den närmade sig med en efterliknelse avlekens innehåll. Cirkulerande innebär att barnet höll sig i rörelse och iakttog leken på avstånden lång stund innan ett närmande av en lek skedde. Den näst mest förekommande strateginvar icke verbalt inträde till lek. Innebörden av strategin är att barnen lekte bredvid varandrautan att visa tecken på att vilja interagera med varandra. Den mest vanligt förekommandetillträdesstrategin hos yngre barn var lekstörande inträde. Det innebär att barnet som närmadesig leken antingen tog ett föremål eller förstörde någonting i leken. Vi kunde se att det skiljdesig i val av tillträdesstrategier beroende på ålder till viss del. Barn, oavsett ålder, valde olikaformer av tillträdesstrategier. Det framgick tydligt i undersökningen att barn drogs till vuxnaoch detta, precis som vi befarade, försvårade undersökningens syfte att observera under frilek.