Skogsbränslebalansen i Mälardalsområdet : kraftvärmeverkens syn på råvaruförsörjningen 2010-2015

Sammanfattning: Denna studie har utförts på uppdrag av Skellefteå Kraft. Skellefteå Kraft är Sveriges femte största kraftproducent med kraftvärmeverk i Malå och Lycksele och bioenergikombinat i Skellefteå och Storuman. Undersökningen avser Mälardalsområdet som här definieras som Stockholms län, Södermanlands län, Uppsala län, Västmanlands län, Örebro län samt Östergötlands län. Inom detta område bor 38 procent av Sveriges befolkning och här förbrukas 31 procent av landets totala energiförbrukning. Syftet med studien är att kartlägga utbudet och efterfrågan på biobränsle, med tyngdpunkt på skogsbränsle, inom Mälardalsområdet 2010 och om fem år. Dessutom skall arbetet belysa kraftvärmeverkens syn på råvaruförsörjningen samt hur de planerar att täcka det förmodat ökade behovet av biobränsle om den lokala tillgången inte täcker efterfrågan. Detta har gjorts med hjälp av analys av tillgänglig statistik, ett enkätutskick till samtliga kraftvärmeverk i Mälardalsområdet samt djupintervjuer med fyra personer (med råvaruansvar) på kraftvärmeanläggningar inom området. Att beräkna tillgång och uttag av skogsbränsle har visat sig vara svårt då tillgänglig statistik är bristfällig. Med hjälp av uppgifter om produktiv skogsareal per län samt bonitet har uttagspotential ändå beräknats. Med hjälp av uppgifter på kraftvärmeverkens användning av lokalt skogsbränsle har faktiskt uttag av skogsbränsle uppskattas. Potentialen för uttag av skogsbränsle i Sverige är mycket stor. Mellan 25 TWh till 53 TWh kan tas ut beroende på vilka restriktionsnivåer man räknar på. Av denna energimängd utnyttjas idag totalt i Sverige endast 8-10 TWh. I Mälardalsområdet däremot är uttaget av lokalt skogsbränsle större och redan idag måste ca 30 procent av använt skogsbränsle ”importeras” från södra och norra Sverige och från utlandet. Energiföretagen känner sig väl rustade inför framtiden och har strategier för hanteringen av en eventuell brist på skogsbränsle. De allra flesta kraftvärmeverken har flexibla pannor med tillstånd att elda flera olika sorters bränsle. Kustnära lokalisering med närhet till hamnar är en styrka då det medger import. Ambitioner finns att öka förbränning av avfall men redan idag importerar vi betydande mängder sopor. Detta sortiment är ifrågasatt bland annat av miljöskäl. Ett stort orosmoment inför framtiden är de tidsbegränsade elcertifikaten. När dessa går ut kan kraftvärmeverken komma att välja andra billigare och mindre miljövänliga bränslen. Från PESTEL- och SWOT-analyserna framgår att kraftvärmeverken är väl medvetna om de omvärldsfaktorer som påverkar dem. De är också väl medvetna om sina styrkor och i viss mån sina svagheter. Flera kraftvärmeverk i Mälardalsområdet planerar för utökad produktion och även långt gångna planer på nyetableringar av kraftvärmeverk finns. Behovet av skogsbränsle kommer att öka. Eftersom man knappast kan fylla detta ökade behov i någon större utsträckning med råvara från Mälardalen måste mer råvara importeras från södra och norra Sverige eller från utlandet. Med tanke på att en betydande del av tillgänglig ännu inte utnyttjad skogsråvara finns i norra Sverige, måste Skellefteå Kraft och andra energiföretag i Norrland rusta sig inför ökad konkurrens om den norrländska skogsråvaran.