"Vi blir kvinnornas livlina" - En kvalitativ studie om coronapandemins påverkan på kvinnojourens arbete

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Sociologi

Sammanfattning: Kvinnojoursarbete och mäns våld mot kvinnor är två välstuderade ämnen i tidigare forskning. Målet med denna studie är dock att fylla den forskningslucka som existerar i relationen mellan dessa ämnen under den pågående coronapandemin. Syftet med denna uppsats är därför att tillföra ytterligare kunskap i form av att undersöka hur coronapandemin påverkat kvinnojourens arbete och se hur denna förändring påverkat våldsutsatta kvinnor. Uppsatsen baseras på kvalitativa intervjuer med åtta kvinnojoursanställda i Sverige och utifrån tematisk analysmetod ligger tyngdpunkten på deras upplevelser och erfarenheter. Utifrån studiens teoretiska ramverk; den transteoretiska modellen och interventionsteorin, har intervjumaterialet kunnat analyseras och diskuteras. Sammanfattningsvis resulterade analysen i tre övergripande teman: möjligheten att erbjuda stöd, möjligheten att förmedla information och interna organisatoriska förändringar. I dessa teman identifierades sedan olika subteman: ökat antal stödsökande och våldets utformning, stödlinjer, skyddat boende, intern omorganisering och volontärverksamhet. I relation till frågeställningarna visar studien att kvinnojourens arbete har förändrats då mängden stödsökande har ökat och inneburit organisatorisk anpassning genom att kvinnojourerna både utvecklat befintliga och vidtagit nya åtgärder. Studien visar även att våldsutsatta kvinnor har påverkats av coronapandemin och till viss grad av kvinnojourens förändrade arbetssätt. Utifrån jouranställdas perspektiv kan det konstateras att kvinnojourens anpassningar har varit nödvändiga för de våldsutsatta kvinnorna under coronapandemin.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)