Skolan som aktiebolag : Friskolerektorers och lärares upplevelser av friskolereformen

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Borås/Akademin för vård, arbetsliv och välfärd; Högskolan i Borås/Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Sammanfattning: Privatisering av utbildning och hur friskolor faktiskt drivs har länge varit ett debatterat ämne i Sverige. Det är därför angeläget att undersöka hur rektorer och lärare vid gymnasieskolor uppfattar friskolereformen och hur den påverkar deras arbete. Uppsatsens syfte är att undersöka hur lärare och rektorer upplever att friskolereformen, det vill säga marknadsorientering- en, påverkar styrning och organisering av utbildning. Uppsatsens fokus är inriktat på hur rektorer och lärare upplever att marknadsorienteringen påverkar utbildningsorganisationen och hur den påverkar ledarskapet. Uppsatsens teoretiska ram ligger på två nivåer. Vi använder dels teorier på organisationsnivå såsom New Public Management och Freidsons (2001) tre logiker om marknad, byråkrati och profession. Vi använder också Linds (2011) teori om transformativt ledarskap samt Malténs (2000) teori om det pedagogiska ledarskapet. Vi har med hjälp av en kvalitativ metod genomfört semistrukturerade intervjuer på tre fristående gymnasieskolor i Västsverige där vi intervjuat en rektor respektive en lärare på vardera skola. Intervjuguiden är baserad på fyra olika huvudteman; friskolereformen, konkurrens & marknad, ekonomi och ledarskap. Samtliga respondenter anser att friskolereformen till stor del har inneburit en positiv förändring för gymnasieskolorna i Sverige, men flera av dem är också kritiska till den och dess effekter. Det som ansågs vara bra med reformen var exempelvis möjligheten till ett fritt skolval. En annan aspekt som majoriteten av respondenterna såg som positiv och nyttig var att möjligheterna till förändring förbättrades. Samtliga rektorer var också överens om att sättet en fristående skola styrs på rent organisatoriskt är fördelaktigt. Det här är en effekt av privatise- ringen och tolkas tydligt genom NPM där gymnasieskolan styrs mer som ett företag än som en offentligt styrd gymnasieskola. Det som ansågs vara en mindre bra effekt av friskolerefor- men var exempelvis det faktum att en del av de fristående skolorna drivs av börsnoterade koncerner. Flera av lärarna var kritiska mot detta och de menade att det ibland flyttade bort fokus från utbildningen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)