Från stjärnjournalist till våldtäktsman över en natt : en kvalitativ textanalys av porträtteringen och rollbeskrivningen av Fredrik Virtanen i pressen innan, under och efter metoo-hösten år 2017

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Medie- och kommunikationsvetenskap; Lunds universitet/Institutionen för kommunikation och medier

Sammanfattning: Under metoo-hösten år 2017 publicerade pressen namn på flera kända män som blivit anklagade för olika typer av sexualbrott. En av dessa män var stjärnjournalisten Fredrik Virtanen som från en dag till en annan pekades ut som våldtäktsman i Sveriges största tidningar. Pressen publicerade namn och detaljer om anklagelserna, trots att anklagelserna grundades på bristfällig bevisning. Hur kunde detta ske? Syftet med denna uppsats är studera hur medielogiken och medieetiken utvecklats från år 2005 till slutet av år 2020 genom en fallstudie av Fredrik Virtanen. Åren har delats upp i tidsperioder som hänvisar till tiden innan, under och efter metoo-hösten år 2017. För att få en så representativ bild av porträtteringen som möjligt har artiklar från de fyra största rikstäckande tidningarna i Sverige valts ut (Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter). Jag har använt mig av en kvalitativ textanalys och bland annat teorin om framing för att studera de utvalda artiklarna. Dessutom har jag till skillnad mot tidigare forskning analyserat artiklarna med hjälp av Orrin. E Klapps teori om sociala roller. Utifrån analysen kan jag se en skillnad mellan hur de olika tidningarna rapporterar om Virtanen-fallet och med vilka sociala roller han beskrivs. Olikheterna kan delvis bero på tidningarnas relation till Virtanen. Aftonbladet var hans tidigare arbetsgivare och det kan vara därför de porträtterade honom på ett mer fördelaktigt sätt jämfört med de andra tidningarna. Resultatet av analysen visar att rollbeskrivningen av Virtanen i pressen förändras beroende på vad som passar tidningarnas behov och samhällets intresse bäst. Jag har också identifierat en stor förändring i porträtteringen och rollbeskrivningen av Virtanen mellan de tre tidsperioderna. I den första perioden som studeras, porträtteras han som klumpig och opålitlig. Detta förändras i samband med metoo då han anklagas för sexövergrepp och beskrivs som maktmissbrukare. I den sista perioden går det att utläsa en mindre sensationslysten bild av Virtanen, vilket kan tolkas som att det skett ett ökad medvetenhet kring medielogik och vikten av medieetik i pressen. Skulle en liknande uthängning kunna ske igen? Det är möjligt, men troligen inte i samma utsträckning.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)