Fel i entreprenad – Närmare om felbedömningen enligt AB 04, ABT 06 och i entreprenadrättsliga blandformer
Sammanfattning: I de fall en beställare av en kommersiell entreprenad är missnöjd med vad en entreprenör presterat, är det naturligtvis avgörande att fastställa vad som ska anses vara en så bristfällig prestation att beställaren får rätt att göra gällande påföljder mot entreprenören. En bedömning av om entreprenaden är behäftad med fel måste då göras. Frågan om fel i entreprenad och därmed sammanhängande frågor behandlas i denna uppsats. För att nå adekvata svar på frågorna ovan används en rättsdogmatisk metod och sedvanliga juridiska rättskällor, som i sin tur beaktas utifrån rättskälleläran. Med stöd av metoden slås det fast att det inte finns något självständigt felbegrepp i AB 04 eller ABT 06. Vad som utgör fel i en entreprenad är istället direkt beroende av samspelet mellan individuella överenskommelser, mer standardiserade handlingar i avtalsunderlaget mellan parterna samt ett antal bestämmelser i respektive standardavtal. Detta närmare samspel belyses ingående i uppsatsen och presenteras på ett sammanhängande sätt, för att på så sätt underlätta felbedömningen i konkreta fall. Ett antal regler i standardavtalen som har direkt betydelse för felbedömningen presenteras och analyseras i uppsatsen. Som exempel kan här nämns att reglerna i de båda standardavtalen beträffande kontraktsarbetenas omfattning samt vilka krav som kan ställas på utförandet av entreprenaden undersöks närmare i uppsatsen. Fokus ligger i det här avseendet hela tiden på vad som ingår i avtalet mellan parterna i entreprenaden. I sammanhanget ovan görs bl.a. bedömningen att det sannolikt finns vissa möjligheter att tolka in viss prestationsskyldighet i entreprenörens åtagande, utan att detta uttryckligen framgår av entreprenadhandlingarna. Möjligheterna till detta är dock sannolikt beroende av vilket standardavtal som införlivats mellan parterna. Möjligheterna till en sådan tolkning torde nämligen vara större enligt ABT 06 än vad den är enligt AB 04. I uppsatsen behandlas även fackmässighetskravet i respektive standardavtal närmare. Bedömningen görs att kravet på fackmässighet vid utförandet, bl.a. kan ses som en lägsta acceptabel gräns för hur bristfälligt entreprenören kan utföra sitt arbete i ett enskilt fall. Den närmare bedömningen blir i princip avhängig tillämpliga facknormer och ger dessa normer inte utslag får sannolikt en domstol eller skiljenämnd använda sig av sin diskretionära beslutskompetens för att avgöra en enskild tvist. Det slås fast i uppsatsen att vad som blir att betrakta som fel i princip blir andra sidan av myntet av vad entreprenören närmare åtagit sig att prestera i det enskilda fallet. Det kan i det här sammanhanget poängteras att när man har att bedöma om fel föreligger i ett utfört arbete, är det vanligtvis inte fråga om att avgöra entreprenadens skick. Det innebär att en viss byggnad som saknar t.ex. ett golv, kan vara felfri i den här avsedda betydelsen. Det gäller även om byggnaden är helt omöjlig att använda på ett normalt sätt. Så blir nämligen fallet om parterna uttryckligen avtalat om att den aktuella byggnaden ska utföras utan golv samt att inga andra avtalsbestämmelser innebär att detta får anses avtalat. Det ska dock i det här sammanhanget noteras att vissa avtalsbestämmelser i respektive standardavtal kan innebära att en annan bedömning ska göras i det enskilda fallet. I uppsatsens senare delar behandlas vilka ytterligare förutsättningar som behöver vara uppfyllda för att hålla entreprenören ansvarig för något som konstaterats utgöra fel. I det här avseendet lyfts bl.a. reglerna kring slutbesiktningen fram samt det grundkrav som finns gällande att felet inte får bero på beställaren, för att påföljder ska få göras gällande. Den primära påföljden är avhjälpande av felet, men även andra påföljder kan tänkas vara aktuella vid konstaterat fel som entreprenören har att svara för. Avslutningsvis blickas det framåt i uppsatsen på om några justeringar eller tydliggöranden skulle kunna göras i nya kommande versioner av standardavtalen, för att underlätta tillämpningen av standardavtalen för parter som använder dessa. Här görs bedömningen att vissa ytterligare regler kring entreprenörprojektering i utförandeentreprenader, med AB 04 införlivade, möjligen skulle kunna göra vissa bedömningar lättare att göra. I det här sammanhanget lyfts det fram att den här typen av regler redan finns i de danska och norska motsvarigheterna till AB 04.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)