Dans som normbrytare? : Om pojkars och flickors erfarenheter och uppfattningar av dans i skolan

Sammanfattning: Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka åtta gymnasieelevers erfarenheter och uppfattningar om dans ur ett normkritiskt perspektiv. Vad karakteriserar pojkars och flickors erfarenheter och uppfattningar om dans i skolan? Medvetandegör och motverkar dansundervisningen stereotypa föreställningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt enligt elevers uppfattning? Metod Studien bygger på en kvalitativ intervjuundersökning från åtta elever som kommer från olika delar i Sverige: Stockholms län, Östergötlands län & Skånes län. En skola var en privatstyrd skola och resterande sex skolor var kommunalt drivna. Fyra pojkar och fyra flickor som hade läst idrott och hälsa 1 deltog i studien. Eleverna var slumpvist utvalda. Urvalet av skolorna skedde ur ett bekvämlighetsurval, då detta styrdes av tillgänglighet och kontakter. Resultat Den allmänna inställningen till idrott och hälsa i skolan var positiv, samtliga elever utom en påpekade flera positiva faktorer, som att det är ett skönt avbrott från de teoretiska ämnena och att det är roligt. Erfarenheten av dans skiljde sig åt mellan eleverna trots att de läser efter samma kursplan. Eleverna hade delade meningar om dansens värde. Det var många av pojkarna som hade en likartad uppfattning, detsamma gällde för de flickor som intervjuades. Flickorna ansåg i högre grad än pojkarna att dans var meningsfullt. De flesta flickorna uppfattade sig själva som aktiva genom att hjälpa andra i klassen. Flickorna ansåg att det fanns gränser mellan könen medan de flesta pojkarna uppfattade sig själva som aktiva genom att de deltog och gjorde det läraren visade och de ansåg inte att det fanns några gränser mellan könen. Gemensamt för pojkar och flickor var att det var accepterat att dansa med någon av samma kön. Ingen av eleverna uppgav att de hade diskuterat dans i förhållande till stereotypa könsroller i skolan. Det var inte heller någon av eleverna som uppfattade att skolan hade arbetat med dans som medel för att motverka stereotypa åsikter om könsskillnader genom dans. Slutsats Studien visar, med utgångspunkt från ett normkritiskt perspektiv, att skolans dansundervisning inte bidrar till att medvetandegöra eleverna om könsstereotypa föreställningar. Dock var eleverna positiva till att i dansundervisningen arbeta med att uppmärksamma och medvetandegöra stereotypa föreställningar då de ansåg att det annars uppstår skillnader mellan könen. Studien visar även att alla elever inte upplever att skolan motverkar stereotypa föreställningar om manligt och kvinnligt. En annan aspekt som är viktig att belysa är att studien utifrån elevernas erfarenheter och uppfattningar visar att lärarens roll är viktig då det är läraren som har ansvar för att uppmana till diskussion om stereotypa föreställningar och de normer som finns. Detta för att kunna medvetandegöra och motverka stereotypa föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt.