God omvårdnad, trots allt! : Sjuksköterskans upplevda hälsa i relation till hennes upplevda möjlighet att ge god omvårdnad

Sammanfattning: Bakgrund: Vid forskningsgenomgång framkom det i internationell forskning att det finns kunskap om sjuksköterskans arbetsbelastning, om stressfaktorer på arbetsplatsen och dess negativa påverkan på sjuksköterskans hälsa. Sjuksköterskan upplever en stark arbetsrelaterad stress, där tidspress och hög arbetsbelastning är återkommande fenomen på akutvårdsavdelningar. En kunskapsbrist råder kring sjuksköterskans upplevda hälsa, specifikt i relation till hennes upplevda möjlighet att ge god omvårdnad. Syfte: Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskans upplevda hälsa i relation till hennes upplevda möjlighet att ge god omvårdnad i en akutvårdskontext. Metod: Enkätundersökning av empirisk deskriptiv design med kvantitativ ansats. Resultat: Utifrån sjuksköterskornas skattning av hälsa och god omvårdnad sorterades frågorna in i rubrikerna: sjuksköterskans upplevda hälsa, omvårdnadens atmosfär, sjuksköterskans upplevda möjlighet att underhålla omvårdnadens kvalitet och stressorer i arbetsmiljön. Slutsats: Studien illustrerar ett gott exempel på sjuksköterskans upplevelse av hälsa och upplevelse av god omvårdnad i relation till varandra och KASAM. Sjuksköterskan kan ha en hög KASAM eller låg KASAM beroende på hög begriplighet och hanterbarhet men låg meningsfullhet, eller låg begriplighet och hanterbarhet men hög meningsfullhet. Det vill säga att en sjuksköterska väl kan ha god hälsa utan att hon har relation till god omvårdnad om begriplighet och hanterbarhet finns. Likaså kan sjuksköterskan uppleva avsaknad av hälsa med att detta är i relation till att uppleva god omvårdnad om meningsfullhet finns. Klinisk betydelse: Det krävs en insikt om vad relationen hälsa och välmående hos sjuksköterskan, satt i sammanhang med huvuduppgiften, det utförda omvårdnadsarbetet, egentligen kräver.