Kartläggning av orsaker till varierande sorteringsgrad av byggavfall : förslag till åtgärder för att möta målbilden

Sammanfattning: År 2008 presenterade Europeiska kommissionen ett ramdirektiv som bland annat behandlar hur förebyggande och hantering av avfall ska prioriteras inom medlemsländerna. Baserat på detta direktiv har Naturvårdsverket i Sverige tagit fram en nationell plan för hur dessa frågor ska behandlas i Sverige och hur målen som sätts i EU:s direktiv ska uppnås. I denna plan behandlas fem prioriterade branscher där bygg- och anläggningsbranschen är en av dem. Peab AB är ett stort bygg- och anläggningsföretaget och har större delen av sin verksamhet i Sverige. I och med detta påverkas de av den nationella plan för avfallshantering som tagits fram och de tar sin del i förändringsarbetet på allvar. De utgår från att alla restprodukter ska hanteras miljömässigt korrekt och har satt som mål att uppnå 100 procent källsortering av projektens byggavfall. För år 2017 har Peab inom affärsområdet Bygg ställt upp ett antal mål för källsorteringen. Målen säger att minst 87 % av avfallet ska vara sorterat när det lämnar arbetsplatsen och högst 8 % till deponi (Peab, 2017). För att uppnå detta behövs ett gediget sorteringsarbete och Peab efterfrågade en kartläggning av dagens sorteringsarbete för att vidare kunna arbeta med förbättringsåtgärder. Detta arbete har genomförts med en explorativ undersökning för att uppdaga problemområden inom avfallshanteringen och sedan en metodtriangulering för att samla in data. En litteraturstudie har sedan genomförts för att kunna göra en analys av resultatet med belägg i redan etablerad forskning inom berörda ämnen. Arbetet har resulterat i en rapport som visar på fyra aspekter av sorteringsarbetet och deras inverkan på bristande sorteringsgrader inom projekt. De fyra problemområdena som uppdagas är kommunikation, tredje man, skyltning och ointresse och två av dem har mynnat ut i en gemensam slutsats. Efter arbetets genomförande kunde slutsatsen dras att bristande användning av skyltar har den största inverkan på sorteringsgraden och risken att målsättningen inte uppnås. Genom utökad användning av skyltar kan sorteringsarbetet effektiviseras och flera problemområden som uppdagats motverkas. De två spår som mynnade ut i en rekommendation till fortsatt arbete är ointresse och inverkan av tredje man och anledningen till att det inte gav upphov till en slutsats är en avsaknad av resultat. En mer djupgående undersökning av dessa två aspekter skulle behövas.