Test-återtest reliabilitet samt jämförelse av knäfunktion vid ett nytt standardiserat sidohoppstest mellan kvinnliga elitinnebandyspelare och kontrollgrupp : Tillämpning inom rehabilitering för främre korsbandsskada

Sammanfattning: Introduktion: Det är många som efter en främre korsbandsskada inte klarar av att återgå till sin idrott, trots godkända resultat i olika funktionstester som används. Nya och mer krävande tester med sidostress som utvärderar rörelsekvalité och knästabilitet är eftersökta och behöver utformas, för att vidare undersöka om den skadade har tillräckligt bra knäfunktion för återgång till idrott. Syfte: Undersöka test-återtest reliabilitet av tid till stabilisering (TTS) och knäkinematik under ett nyutvecklat standardiserat sidohopp på ett ben, och jämföra reliabiliteten samt rörelsemönster för knän mellan kvinnliga elitinnebandyspelare och kvinnliga kontroller. Deltagare: En grupp med kvinnliga elitinnebandyspelare (N=10) och en kontrollgrupp (N=7). Metod: Under två testtillfällen utförde deltagarna ett nyutvecklat, standardiserat sidohoppstest på ett ben. Som utfallsmått användes tid till stabilisering (TTS), knäkinematik och antal godkända hopp. Test-återtest reliabilitet analyserades genom ICC (2,k) och jämförelse utav grupper gjordes med oberoende t-test och Mann-Whitney U test. Resultat: Test-återtest reliabiliteten visade sig vara 0.50-0.66 för TTS, 0.47-0.95 för knävinklar och 0.10-0.56 för antal godkända hopp. I jämförelsen mellan atleter och kontrollgrupp sågs en signifikant skillnad i antal godkända hopp under testtillfälle 1 (9.60 vs 8.29, p-värde=0.01). Konklusion: Detta nya sidohopp verkar generellt ha bra till utmärkt test-återtest reliabilitet enligt ICC. Det konstateras också att hoppet ställer höga krav på stabilitet i sidled, vilket ses utifrån höga TTS-värden i M-L riktning och höga abduktionsvinklar.