FYSISK VÅRDMILJÖ - FRÄMJANDE ELLER HÄMMANDE FÖR PERSONENS ÅTERHÄMTNING? : En kvalitativ intervjustudie utifrån en psykiatrisk slutenvårdskontext

Sammanfattning: Bakgrund: Fysisk vårdmiljö på psykiatriska slutenvårdsavdelningar erfars positivt och negativt. Dock undersöks sällan huruvida miljön erfars främja eller hämma återhämtning. Syfte: Beskriva hur personer som vårdas inom psykiatrisk slutenvård erfar den fysiska vårdmiljöns betydelse för återhämtning. Metod: Semistrukturerade intervjuer med tio deltagare som nyligen varit inlagda på psykiatrisk slutenvårdsvårdsavdelning. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes. Resultat: Det erfars främjande för återhämtningen att få uppleva ljus när det känns mörkt, att uppleva avdelningens miljö inbjudande, att få hjälp att komma till ro samt att få känna liv med hjälp av växter i den fysiska vårdmiljön. Det erfars hämmande för återhämtningen att känna sig begränsad av att dela rum med andra, att inte få möjlighet till en god sömn, att känna frustration när inget stimulerar samt att uppleva miljön som fängelselik. Slutsatser: Det är inte stora renoveringar eller interiör som är centralt i resultatet. Snarare handlar det om tanke bakom utformningen, som kan främja gemenskap, social interaktion och valmöjligheter. Utformningen kan skapa trygghet och underlätta återhämtningsprocessen. Sjuksköterskan behöver tänka steget längre och väga in den fysiska vårdmiljön som betydelsefull för återhämtningen och med de medel som finns skapa en återhämtningsfrämjande miljö för varje enskild person.