Bildämnets diskursiva konstruktion: En kritisk diskursanalys av debatten om bildämnet

Sammanfattning: Skolämnet bild framstår förmedelst de två senaste nationella ämnesutvärderingarna av grundskolan som ett ämne kantat av motstridiga ämneskonceptioner och undervisningspraktiker, primärt en åtskillnad mellan det estetiska och teoretiska. Dikotomiseringen mellan estetik och teori har historiska rötter och kan spåras in i vår samtid. Olika sätt på vilket ämnet framställs och tillskrivs egenskaper har ofta följt denna åtskillnad.Via kritisk diskursanalys enligt Norman Fairclough tillämpas en kvalitativ textanalys på 13 tidningsartiklar från varierande webtidningar varigenom syftet med examensarbetet, att undersöka, beskriva och analysera diskursiva konstruktioner och representationer av bildämnet som framträder på olika arenor där offentlig skoldebatt uppkommer besvaras. Genom diskursanalysen identifieras sju bärande diskurser inom analysenheten (tidningsartiklarna) includerande: den bilddidaktiska tillväxtdiskursen, den bilddidaktiska språkdiskursen, den specialpedagogiska bilddiskursen, den praktisk-estetiska bilddiskursen, den medieteknologiska bilddiskursen, den bilddidaktiska demokratidiskursen samt den bilddidaktiska terapidiskursen. Analysförfarandet disponeras enligt de identifierade diskurserna vilka inbördes struktureras enligt nivåerna i Norman Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys. Slutligen analyseras samtliga diskurser inbegripna i den diskursiva praktiken mot den sociala praktiken varigenom resultatet sammanställs inför konklusionerna.I uppsatsens diskussionsdel diskuteras textanalys som (del)metod samtidigt som validitets- och reliabilitetsaspekter förknippade med den valda inriktiningen av diskursanalys diskuteras och problematiseras, varpå studiens genomförande avseende urval och avgränsning problematiseras. Sedermera vägs studiens resultat mot tidigare forskning och diskuteras slutligen i betydelse till vidare forskning och yrkespraktik.