En studie om passivhus

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Avdelningen för Installations- och klimatiseringslära; Lunds universitet/Avdelningen för Byggnadsfysik; Lunds universitet/Institutionen för bygg- och miljöteknologi; Lunds universitet/Institutionen för byggvetenskaper

Sammanfattning: Intresset för miljöfrågor har de senaste åren ökat, och likaså har vikten av dem. Enligt direktiv från EU ska alla byggnader som byggs inom EU efter år 2021 byggas som så kallade nära- nollenergibyggnader. Att bygga energisnålt kan därmed komma att bli allt mer populärt och nödvändigt. Ett passivhus är en byggnad vars syfte är att ha en låg energiförbrukning samtidigt som en god inomhusmiljö kan uppnås. För att åstadkomma detta krävs bland annat ett väl fungerande klimatskal och ett genomtänkt ventilationssystem. Syftet med examensarbetet är att undersöka innehållet i begreppet passivhus för svenska förhållanden. Undersökningen ska ta hänsyn till byggnadernas tekniska lösningar, tillgängliga certifieringarna och byggprocessen för passivhus. Målet med arbetet är att tydliggöra begreppet passivhus, både under byggprocessen och i fråga som färdig produkt. Metoden för studien är litteraturstudier samt kvalitativa intervjuer. Studien visar att det finns många olika tekniska lösningar för att uppnå passivhusstandard, samt att det finns lösningar som är mer vanligt förekommande än andra. Studien visar även att de två certifieringssystemen som har undersökts skiljer sig åt, och ställer olika typer av krav på passivhusbyggande. Den svenska certifieringen FEBY18 anpassar sig bättre till svenska förhållanden och byggnormer, jämfört med den internationella certifieringen enligt PHI. Utöver detta visar studien hur de olika delarna i byggprocessen påverkas av passivhusbyggande i jämförelse till konventionellt byggande, och att det generellt, utöver vid låg erfarenhetsnivå, inte är någon skillnad gällande kostnads- och tidsaspekt samt underhållsbehov.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)