Kriminalisering av deltagande i en terroristorganisation - Skydd för demokratin eller urholkande av den?

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Sammanfattning: Hotet från terrorism har under 2000-talet ökat. Den 7 april 2017 blev ökningen ännu mer markant, då ett terrordåd inträffade i Stockholm. Strax efter denna händelse tillsatte regeringen en utredning för att utreda om ytterligare lagstiftning på området än den redan relativt omfattande regleringen som fanns behövdes. Utredaren kom man fram till att kriminalisering av deltagande i en terroristorganisation bör införas. Utredaren kom även fram till att en sådan lag skulle vara förenlig med den grundlagsstadgade föreningsfriheten. Lagrådet kom emellertid fram till det motsatta: att en sådan lag hade utgjort en begränsning av föreningsfriheten och därmed stridit mot grundlagen. Ett deltagandebrott har därför ännu inte införts. Syftet med denna uppsats är att undersöka om föreningsfriheten är förenlig med lagförslaget om kriminalisering av deltagande i en terroristorganisation som regeringen la fram den 28 februari 2019. Om ett deltagandebrott inte kan anses vara förenligt med föreningsfriheten, undersöks om ett deltagandebrott bör vara en tillåten begränsning av föreningsfriheten och i så fall föranleda en grundlagsändring. För att nå fram till en slutsats har svenska författningar, förarbeten, rättsfall och juridisk doktrin undersökts. En kort utblick har även gjorts över utländsk rätt och Europeiska konventionen för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, EKMR. Paralleller dras till hur man rättsligen hanterar andra antidemokratiska föreningar än terroristorganisationer i Sverige respektive utomlands för att försöka hitta en lösning på det rättsliga problemet. Slutsatsen blir att kriminalisering av deltagande i en terroristorganisation utgör en begränsning av föreningsfriheten enligt hur den är formulerad idag. Grundlagen bör ändras eftersom hotet från terroristorganisationer ser helt annorlunda ut idag och för att de främsta syftena med föreningsfriheten är att skydda den fria åsiktsbildningen och arbetarrörelsen, vilket inte hade påverkats av ett deltagandebrott. Föreningsfriheten har en extra stark ställning i Sverige som gör att dess motstående intressen bortses från. Vidare finns i många andra länder, som också är demokratiska stater och på många sätt liknar Sverige, deltagandebrott eller möjligheter till upplösning av antidemokratiska föreningar. Detta talar också för att ett deltagandebrott bör införas i Sverige.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)