Växtväggar i nordiskt stadsklimat

Sammanfattning: Grönska i städer har alltid varit efterfrågad. I och med de moderna städernas förtätning i hela världen ökar efterfrågan mer och mer. Det finns många former av växtelement i urbana sammanhang, de mest traditionella inslagen är parker och blomsterplanteringar. I städer och andra förtätade områden finns mycket fria och outnyttjade ytor i form av hustak och fasader. Men i och med städernas ständiga förtätning lämnas inte mycket utrymme till växtligheten. I vissa delar av Europa har utvecklingen med växtfasader och gröna väggar kommit oerhört långt. Frankrike och Tyskland har kommit speciellt långt i jämförelse med Sverige. I och med att vegetationstak och tak trädgårdar slagit igenom i Sverige har takytorna börjat utnyttjas. Däremot nyttjas inte fasaderna ännu, det grundar sig på klimatet och brist på data angående växternas påverkan på husfasaderna. Det sker ständigt forskning inom området och det finns en önskan att utveckla konceptet mer i nordiska förhållanden. Målet med arbetet är att ge ökad förståelse och fördjupade kunskaper om fasadvegetations påverkan på stadsklimatet i norden. Jag vill även ge mer insikt i om vad det är i det nordiska klimatet som är stressmoment hos växterna och därmed en del av problematiken hos fasadvegetation. Frågeställningarna är indelade i en huvudfråga och två delfrågor: Huvudfrågan är: Hur kan fasadvegetation påverka stadsklimatet och hur skulle växter påverkas av det nordiska klimatet sett ur stress synpunkt. Delfrågor: Vilka för – och nackdelar finns det med växtväggar och vad är växtstress? Metoden består av en litteraturstudie som är baserad på information och fakta hämtad från forskningsartiklar, tryckta källor och till viss del internet. Dock har jag fokuserat på att till så stor del som möjligt använda mig av informationen från forskningsartiklar då jag anser dem vara tillförlitliga källor med trovärdig fakta. Informationen från böcker och internet användes mer kompletterande till artiklarna. Utifrån arbetet har jag kommit fram till slutsatsen att det i teorin är fullt möjligt att installera fungerande vegetationsväggar i det nordiska klimatet. Vad som saknas är data rörande klimatets påverkan på växtmaterialet och kunskaper rörande lämpligt växtmaterial och dess formgivning.