Våld i Sverige : Skadefrekvens & riskuppfattning i relation till bakgrundsfaktorer

Sammanfattning: Inledning: Varje dag drabbas i genomsnitt 250 personer av fysiskt- och sexuellt våld i Sverige, vilket leder till cirka 90 dödsfall och cirka 2000 allvarligt skadade per år. Våld är något som traditionellt studeras utifrån det kriminologiska forskningsområdet, men som i denna undersökning angrips tvärvetenskapligt med stöd i både den kriminologiska, men framförallt i de epidemiologiska- och riskperceptionella perspektiven. För att konstruera effektiva preventionsunderlag för skador (våld), krävs gedigen kunskap om den målgrupp som insatsen fokuserar. Genom att undersöka en målgrupp som oftast inte är föremål för kriminologisk forskning - studenter i åldern 20-34 år - kan detaljerad och fördjupad kunskap i någon form skapas, vilket utreder eventuella preventionsbehov samt bidrar till ett framtida preventionsunderlag.      Metod: Denna studie har en kvantitativ studiedesign där datainsamlingen utförts med hjälp av ett digitalt enkätformulär. Valet av ett kvantitativt angreppssätt baseras på studiens syfte, vilket är av tvärsnittsdesign och kräver kvantifierbara data. Datainsamlingen utfördes via studentgrupper på Facebook, där sammanlagt fem högskolor och universitet geografiskt fördelat över Sverige ingick. Enkätformuläret bestod av tre avsnitt med totalt 30 frågor. Frågorna gjordes om till variabler och strukturerades i programmet SPSS till ett dataset med diverse omkodningar. Analysen av datamaterialet utfördes dels rent deskriptivt, men även utifrån bivariata korstabellsanalyser med Pearson´s Chi2-test som metod för sambandstestning. De etiska aspekterna i studien har dels följt Karlstads Universitets riktlinjer gällande GDPR, men även Vetenskapsrådets fyra etiska krav. Resultat: Resultatet från de 486 respondenterna tyder på en relativt hög utsatthet för våld i den undersökta populationen studenter i åldern 20-34 år. Män utsätts i större utsträckning av fysiskt våld, medan kvinnor utsätts för sexuellt våld. Det fysiska våld som drabbar kvinnor inträffar oftast inomhus och utövas av en partner/ex-partner, medan männen utsätts utomhus av en okänd utövare. När det gäller riskuppfattning finns en utbredd oro för att drabbas av våld, vilket i många fall hänger samman med tryggheten i bostadsområdet. Otryggheten leder även till förändringar av rutiner och aktiviteter. Kopplat till bakgrundsfaktorer har förtroendet för rättssystemet, narkotika, tobak, egen våldsutövning samt kön och ålder visat sig vara faktorer som spelar in i utsattheten för våld samt i den angivna riskuppfattning rörande att utsättas för våld.   Diskussion: Utsattheten för våld i den undersökta populationen är hög, vilket i kombination med en påtaglig riskuppfattning och oro för att utsättas visar på behovet av ett välunderbyggt preventionsunderlag. Resultatet för den undersökta gruppen stämmer även till vis del väl överens med det som tidigare statistik och forskning har visat. Bakgrundsfaktorer så som narkotikaanvändning, våldsutövning och lågt förtroende är faktorer som ökar utsattheten och leder till större oro att utsättas igen. Analysen tyder på att de som utsätts för fysiskt våld, även tenderar att vara mer utsatta för även sexuellt våld. Det verkar även som om de som utövar våld, i större omfattning själva är utsatta för våld. Det finns också ett samband mellan större oro och utsatthet, samt mellan reell erfarenhet av sexuellt våld och den egna riskuppfattning rörande samma våldstyp. Detta samband finns dock inte för fysiskt våld, vilket eventuellt kan handla om en sorts avtrubbning. Det kan även bero på felkunskap via massmedias något skeva rapportering.