Lekens betydelse för barn med autism : En studie om lek som arbetssätt

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Malmö universitet/Fakulteten för lärande och samhälle (LS)

Författare: Ingela Persson; [2022]

Nyckelord: Autism; Handledning; Lek; Lekgrupper; Socialt samspel;

Sammanfattning: Sammanfattning/Abstract Persson, Ingela (2021). Lekens betydelse för barn med autism, en studie om lek som arbetssätt. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Med utgångspunkt från utmaningarna och möjligheterna i leken och samspelet i lekgrupper, syftar denna studie till att öka pedagogernas medvetenhet och uppfattning om detta arbetssätt samt kunskap om barn med autism. Vidare är ambitionen att synliggöra hur specialpedagogen används i denna process för att utveckla yrkesrollen exempelvis genom handledning.   Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att synliggöra några pedagogers erfarenheter att använda leken som ett arbetssätt för barn med autism. Särskilt fokus läggs vid lekgruppers funktion och effekt.   För att konkretisera syftet används följande tre frågeställningar:    -        Hur uppfattar pedagogerna i denna studie behovet av speciella lekgrupper för att stödja barn med autism i deras sociala samspel i förskolan?  -        Hur påverkas barn med autism av de fyra pedagogernas arbetssätt i lekgrupperna?  -        Hur kan specialpedagog ge stöd till pedagogerna i denna studie i deras arbete med att få barn med autism att bli delaktiga i lek?   Teori Denna studie har teoretisk utgångspunkt i  tre perspektiv;  sociokulturell, systemteoretisk och utvecklingspedagogisk. Enligt Jensen (2013) finns det olika sätt att se på lek och med det i åtanke innefattar perspektiven i denna studie av relationers betydelse, där pedagogers arbetssätt bör vara av vikt samt att förutsättningar för lek skapas.   Metod Studien bygger på strukturerade observationer av två lekgrupper på samma förskola och semistrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer. Informanterna är tre specialpedagoger och fyra pedagoger som arbetar på förskolor i olika kommuner runt om i Sverige.   Resultat Studien visar på vikten av att prata kring styrkor och utmaningar för att generera ett stöttande klimat i arbetslagen. Det kan därigenom förbättra arbetet kring barn med autism samt generellt för alla barn. Resultatet visar att pedagogerna planerar och strukturerar lekgrupper som innefattar tid, gruppsammansättning, lekmiljö och material. Vidare framhålls pedagogernas aktiva deltagande i lekgrupperna, pedagogerna (leklotsarna) deltar alltid i det sociala samspelet genom att inta mer eller mindre framträdande roller beroende på barns sociala förmågor och vilken vägledning de är i behov av. Resultatet tyder också på att pedagogernas reflektion och diskussion med kollegor medför ett kollegialt lärande där de kan dela sina kunskaper och kompetenser för att utveckla arbetssättet i lekgrupper samt generellt i hela barngruppen. Att det är organisationsmässigt tungrott att ha lekgrupper påpekas av informanter i studien.   Specialpedagogiska implikationer Regelbunden handledning både enskilt och tillsammans med arbetslaget kan ses som ett kollegialt lärande. Resultatet i studien kan fungera som underlag för reflektion kring lek som innefattar det specialpedagogiska uppdraget. Dessutom kan det bidra till att synliggöra för pedagoger vikten av att med ett helikopterperspektiv se olika delar i sin barngrupp samt hur deras egna agerande påverkar. När hela arbetslaget reflekterar över sitt arbetssätt i handledning med specialpedagog möjliggörs samsyn samt helhetsperspektiv.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)