Ser inte skogen för alla träd : Reducering av kvalitetsbristkostnader enligt förbättringscykeln DMAIC. En fallstudie vid Derome Timber AB

Sammanfattning: Den svenska skogsindustrin är den tredje största exportören av skogsprodukter i världen och närmare 80% av produktionen exporteras. Den höga efterfrågan på svenska skogsprodukter har tillåtit det svenska sågverksföretaget Derome Timber AB att göra nyinvesteringar som resulterat i ökad produktion. Vid ett av företagets fyra sågverksanläggningar har ledningen emellertid identifierat avdelningen Justerverket som en flaskhals på grund av de stora mellanlager och kassationer som uppstått. Som följd härav vill Derome undersöka och kartlägga kvalitetsbristkostnaderna som är kopplade till avdelningen Justerverket. Tidigare studier menar att sågverksindustrin inte tillämpar systematiska förbättringsarbeten i samma utsträckning som andra industrier. Syftet med denna studie är att undersöka hur systematiska förbättringsarbeten kan tillämpas i sågverksindustrin för att arbeta med kvalitetsbristkostnader. Syftet uppfylls genom en litteraturgenomgång och ett Lean Sex Sigma (LSS) projekt vid Derome Timber AB:s avdelning Justerverket. LSS är en förbättringsstrategi som kombinerar verktyg från Lean och Sex Sigma, avsedd för att reducera kostnader och öka effektivitet. LSS-projektet följer strukturen DMAIC (Define, Measure, Analyze, Improve och Control) och genomförs med hjälp av flera kvalitetstekniska verktyg under respektive fas i förbättringscykeln. I en av studien framtagen konceptuell modell illustreras vidare hur systematiska förbättringsarbeten kan tillämpas i sågverksindustrin för att arbeta med kvalitetsbristkostnader genom LSS-verktyg och DMAIC. Merparten av fallföretagets kvalitetsbristkostnader utgörs av dolda kvalitetsbristkostnader i form av förlorade intäkter som beräknades uppgå till ca 13Mkr. Genom insamling av frekvensdata framkom det att driftstopp står för den primära orsaken till de identifierade kvalitetsbristkostnaderna. Orsaken till driftstoppen kartlades därefter genom verktygen Ishikawadiagram och 5 Varför tillsammans med sågverkets medarbetare. I denna fas framkom det att data över driftstopp och kunskap om värdet i att mäta dessa saknas. En rad rekommenderade åtgärder togs fram genom LSS-projektet och den teoretiska referensramen. Dessa inkluderar utbildning, upprättandet av arbetsrutiner och engagemang kring arbete med kvalitetsbristkostnader. Implementering av ett nytt nyckeltal, TAK (Tillgänglighet, Anläggningsutnyttjande, Kvalitetsutbyte), rekommenderas för att ge en rättvisande bild över Justerverkets faktiska prestation. Slutligen rekommenderas implementering av statistisk processtyrning (SPS) för att urskilja systematiska orsaker till driftstopp från slumpmässiga.