Förskolegårdens förutsättningar för fysisk aktivitet : exempel från nya områden i Liljeholmen

Sammanfattning: Vår hälsa påverkas inte enbart av individuella val. Stadsplaneringen har under decennier format ett samhälle som främjar en stillasittande livsstil, samtidigt som svenskarnas motionsvanor blir sämre. Mängden fysisk aktivitet som barn får i sin vardag är kopplade till faktorer i boendemiljön. Förskolan är den plats där de yngsta barnen tillbringar mest tid i vardagen. Därför är förskolegården en viktig plats som kan ge förutsättningar för fysisk aktivitet. Syftet med kanditatarbetet är att utvärdera hur väl förskolegårdar i ett nyexploaterat område är utformade för att vara en hälsofrämjande miljö, med fokus på fysisk aktivitet. Metoderna som användes för att undersöka problemet var en litteraturstudie samt en platsanalys, uppdelad på tre förskolegårdar i nyexploaterade områden i Liljeholmen. Litteraturstudien redovisar att ytan, mängd vegetation och topografi, samt förekomsten av markmönster, fysiska barriärer och löst material har betydelse för förskolegårdens förutsättningar för fysisk aktivitet. Platsanalysen utgick från litteraturen och resultatet visar att de tre förskolegårdarna inte uppfyller kriterier för fysisk aktivitet. Undersökningen visar att förskolegårdarna inte är utformade för att vara en hälsofrämjande miljö, med fokus på fysisk aktivitet. När nya stadsdelar byggs måste planeringen utgå från utformningsprinciper som kan motiveras med fakta. Stadsplaneringen måste ge förutsättningar för en god hälsa. Utformningen av barnens livsmiljöer påverkar befolkningens framtida välmående.