Att samverka när språket inte räcker till. En studie om hur några lärare på en högstadieskola kommunicerar elevers matematiksvårigheter med föräldrar som inte behärskar svenska

Detta är en Magister-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik

Sammanfattning: Syfte: Syftet med studien var att studera hur några lärare på en högstadieskola kommunicerade elevers matematiksvårigheter med föräldrar som inte behärskar svenska. Teori: Den teoriram som ligger till grund för studien är det sociokulturella perspektivet, eftersom det som studerades var kommunikation. Metod: En högstadieskola valdes p.g.a. dess höga andel elever med annat modersmål än svenska. Alla lärare på skolan besvarade en enkät. Med enkäten som underlag gjordes urvalet, som blev sju lärare. Därefter genomfördes en intervju enskilt med varje lärare. Intervjuerna bearbetades och analyserades mot bakgrunden av den tidigare forskningen och den teoretiska ramen Resultat: De olika tillvägagångssätt studiens informanter hade till sitt förfogande var möten (föräldramöten, utvecklingssamtal och uppföljningssamtal), telefonsamtal, meddelande via elever eller brev med information som skickades hem. Att mötas och kunna samtala ”öga mot öga” var det tillvägagångssätt som fungerar bäst. Det var också då de väsentliga ämnena avhandlades, eftersom informanterna menar att kroppsspråk och andra redskap kunde användas för att öka förståelsen för varandra när språket inte räckte till. Informanterna i studien betonade att i kommunikationen med föräldrar som inte behärskar svenska var tolk en nödvändighet. Som tolk hade de använt sig av inhyrd tolk, modersmålslärare, språkstödjare, informell tolk som föräldrarna ordnat eller elever. Alla informanter var dock överens om att elever inte skulle användas som tolk. Studiens resultat och den tidigare forskningen visade att för att få en ökad samverkan mellan skola och hem där föräldrarna inte behärskar svenska för att stödja elever i deras matematiksvårigheter krävdes det att skolan hade ett interkulturellt förhållningssätt. Ett sätt att införa en mer interkulturell syn i skolan var att skapa en naturlig plats i skolans verksamhet för modersmålslärarna. Modersmålslärare besitter kunskaper om svensk skola samt föräldrarnas skolkultur, vilket gjorde det möjligt för dem att vara en länk mellan skola och hem. Ett enhetligt system för agerandet vid kommunikation med föräldrar som inte behärskar svenska efterfrågades av informanterna. Resultaten visade också att minoritetselevers lärande och utveckling i matematik skulle gynnas av ett etnomatematiskt perspektiv i matematikundervisningen, d.v.s. en matematikundervisning som tog hänsyn till kulturella skillnader i synen på matematik. Språkstödjare fanns tillgängliga för elever på matematiklektionerna, vilket innebar att eleverna fick tillgång till en tvåspråkig matematikundervisning.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)